Energikontoret i Mälardalen skjuter kraft i den hållbara omställningen med tre projekt som beviljats 6,7 miljoner kronor från EU

Energikontoret i Mälardalen fokuserar på tre målgrupper med stor potential att minska sina utsläpp: kommuner, företag och fastighetsägare. I tre nystartade energiprojekt ska det icke-vinstdrivande bolaget bidra till hållbar regional tillväxt och utveckling, och EU står för lite över 40 procent av budgeten på 15,8 miljoner kr. ”Vi är mycket stolta över förtroendet att omvandla EU-medel till mätbar energiomställning i vår region”, säger vd Lina Gellermark.

Respektive projekt sträcker sig tre år, till hösten 2026, och arbetet är redan i full gång.

Energikontoret i Mälardalen är en kompetensresurs som har jobbat med energisystemet och hållbar utveckling i över 20 år. I många fall är det brist på tid, kunskap eller kapital som sätter käppar i hjulen hos aktörer som har goda möjligheter att ställa om. Men genom de här tre projekten kan våra energiexperter överbrygga hindren och bidra till att öka takten i omställningen till ett fossilfritt och hållbart energisystem. Lina Gellermark, vd på Energikontoret i Mälardalen

Stöd för kommuner att klara elektrifieringen

I projektet Elsmarta Östra Mellansverige ligger elektrifieringen i fokus. Målen är att bidra till bättre samverkan, ökad kunskap om flexibelt utnyttjande av energisystemet och mer effektiv planering av elnätens utbyggnad och produktion av fossilfri el.

– Vi blir starkare tillsammans, säger Lina Salomonsson. Hon är miljöstrateg på Heby kommun, som 2022 klev in som delägare till bolaget.

– Genom Energikontoret i Mälardalen får vi tillgång till expertkunskap inom hållbar energiutveckling, effektiv energianvändning och förnybar energi, och bättre förutsättningar för samverkan med andra kommuner och aktörer.

För ett konkurrenskraftigt näringsliv

I projektet Grönt och energieffektivt näringsliv i Östra Mellansverige är siktet inställt på att hjälpa minst 150 små och medelstora företag minska sin energianvändning med tio procent. Det sker bland annat genom företagsbesök, kunskapshöjande aktiviteter och hjälp att ansöka om investeringsbidrag för energieffektivisering.

Mer gröna val i bygg- och fastighetsbranschen

Rådgivning, studiebesök och deltagande i nätverk ska bidra till beslut som minskar växthusgasutsläppen bland fastighetsägare. Det är målsättningen i projektet Byggnadslyftet i Östra Mellansverige.

Bygger på erfarenhet

Projektarbetet genomförs i samverkan med ett flertal energikontor, kommuner och aktörer inom företagsutveckling i Östra Mellansverige. De tre energiprojekten bygger på erfarenheter och lärdomar från avslutade projekt – som genomförts med goda resultat.

Kommunerna Arboga och Surahammar nya delägare till Energikontoret i Mälardalen

Tillgång till rådgivning inom elförsörjning, energieffektivisering och energiomställning – det ligger till grund för kommunerna Arbogas och Surahammars beslut att kliva in som delägare till Energikontoret i Mälardalen. Det innebär att 18 av de 27 kommunerna i Södermanlands, Västmanlands och Uppsala län nu delar ägarskapet av det icke-vinstdrivande aktiebolaget som med ett 20-tal anställda verkar för hållbar energiutveckling i regionen.

Energikontoret i Mälardalen stöder ägarnas energi- och klimatarbete på flera sätt. Bland annat genom utvecklingsprojekt, rådgivande företagsbesök och enskilda uppdrag, som att ta fram energiplaner eller kartlägga den lokala laddinfrastrukturen. De är en välbehövlig kompetensresurs, menar Fredrik Cederblom, kommunchef i Surahammars kommun.

– Det kraftigt anstränga energiläget skapar nya utmaningar, även för kommuner, och har gett ökad aktualitet åt att spara och effektivisera användningen av energi. Den osäkerhet som kapacitetsbristen innebär gör att kommunen mer aktivt måste arbeta med nätplaneringsfrågan framöver. Genom delägande i Energikontoret i Mälardalen får vi tillgång till kunskap, kompetens och nätverk med andra som stärker oss i det arbetet, säger han.

Elförsörjning en utmaning

Elförsörjningssituationen försvårar nya etableringar och påverkar möjligheterna för verksamheter och företag att expandera i Surahammars kommun.

Detta har i sin tur stor påverkan på kommunens viktiga satsningar på befintliga och nya etableringsområden. Vi ser fram emot stärka upp oss internt genom att optimera energianvändningen och styra användningen och effektbehov över tid. Fredrik Cederblom, kommunchef i Surahammars kommun

Viktigt att arbeta långsiktigt

Även för Arboga kommun ligger elkapacitetsbrist och elnätsplanering i fokus.

– Det är viktigt att vi arbetar för ett långsiktigt och hållbart energisystem som även fungerar om femtio år. Arboga befinner sig i en utmanande elförsörjningssituation och kommunen behöver verktyg, resurser och rådgivning för att kunna hantera frågan så professionellt och proaktivt som möjligt, säger Ricardo Dojorti, samhällsbyggnadschef i Arboga kommun.

Han fortsätter:

– Tillsammans med Energikontoret i Mälardalen ska vi arbeta aktivt för att inte riskera att utbyggnad och uppgradering av nätet drar ut på tiden. Vi ser också fram emot att vara en testbädd i projekt som hjälper oss få framdrift i de energiutmaningar som kommunen står inför, säger han.

En del av lokal och regional samverkan

Från och med aktiebolagets årsstämma, som gick av stapeln i Eskilstuna onsdagen 10 maj 2023, är 18 kommuner delägare till Energikontoret i Mälardalen.

För att begränsa klimatskadorna måste vi gå från ord till handling och minska utsläppen här och nu, det står klart och tydligt i den senaste IPCC-rapporten. Som delägare till bolaget tar Arboga och Surahammars kommun del av lokal och regional samverkan och samhandling. Det är konkreta steg mot att öka takten i energiomställningen. Lina Gellermark, vd på Energikontoret i Mälardalen

Hur ska elen räcka till alla? Effekt- och elkapacitetsbrist i fokus på hybridkonferens i Eskilstuna

Energisituationen i Sverige är redan kraftigt ansträngd. Samtidigt ställer den ökande elektrifieringen av samhället och alltmer el från vind och vatten brådskande krav på en omställning av elsystemet. Energitinget 2022 samlar branschexperter till Eskilstuna för att diskutera fakta, utmaningar och möjligheter kring effektfrågan. Konferensen arrangeras och direktsänds av Energikontoret i Mälardalen och Energikontoret Örebro län.

Det är vinter och kallt. Industrin går på högvarv och många kommer hem, tänder lampor, lagar mat och laddar elbilen. Då ökar risken för både effektbrist, att elen inte räcker till den totala förbrukningen vid en och samma tidpunkt, och kapacitetsbrist, att elnätet inte kan transportera den mängd el som behövs.

Effekt- och kapacitetsbrist är växande utmaningar på många håll i landet, men att ställa om till ett hållbart energisystem innebär också flera möjligheter. Ivan Barck, projektledare på Energikontoret i Mälardalen

Han är projektledare på Energikontoret i Mälardalen. Konferensen Energitinget är en del av Ivans uppdrag att sprida kunskap om hur kommuner, verksamheter och nätägare kan samverka och förebygga kraftförsörjningsproblem i framtiden.

Energisituationen – ett hinder för nyetableringar: ”Det är sanslöst”

Kommundirektör Claes-Urban Boström, från Kungsör, är en av flera talare som på Energitinget lyfter vad kapacitetsbrist kan innebära för den regionala utvecklingen.

– Vi vill utvecklas inom energiområdet men ser också en brist på energi. Skulle vi få en etableringsförfrågan från en större aktör som kan ge kommunen 100 jobb måste vi tacka nej, eftersom effekten inte räcker till. Det är sanslöst, säger Claes-Urban Boström.

Framtidslösningar på agendan

Fler talare är bland andra Anna Karlsson, klimat- och energistrateg på Länsstyrelsen Uppsala, som berättar om vikten av samarbete och informationsdelning i kapacitetsfrågan. Sofia Päivärinne delar med sig av exempel på hur digitala verktyg kan hjälpa oss hantera effektutmaningen. Hon är ansvarig för strategisk utveckling på Myrspoven – som på BA Tech Awards utsågs till Sveriges mest innovativa fastighetsteknikföretag 2022 för sin användning av artificiell intelligens inom energieffektivisering.

– Under dagen kommer vi ta del av många intressanta perspektiv. Energitinget vänder sig framför allt till företagare och till de som arbetar inom kommuner och regioner, men konferensen är öppen för alla som är intresserade av kraftförsörjning, säger Helena Ek, evenemangsansvarig på Energikontoret i Mälardalen.

Direktsänds från Eskilstuna 22 november

Bakom konferensen står Energikontoret i Mälardalen, Region Örebro län och Eskilstuna kommun. Energitinget 2022 finansieras med medel från Europeiska regionala utvecklingsfonden (Eruf).

Läs mer: Gå till program och kostnadsfri anmälan

Energikontoret i Mälardalens vd Lina Gellermark tar andraplats i prestigefullt europeiskt klimatpris

Lina Gellermark, vd på Energikontoret i Mälardalen, uppmärksammas med en andraplats i The Roger Léron Award. Det avslöjades under en prisceremoni i Bryssel 27 september. Det prestigefulla klimatpriset delas ut av nätverket The European Federation of Agencies and Regions for Energy and Environment (Fedarene) till ”enastående individer som på ett märkbart sätt har bidragit till energiomställning på lokal, regional och europeisk nivå”. ”Jag känner mig hedrad av erkännandet”, säger Lina Gellermark.

I 2022 års upplaga av klimatpriset är ”ledare inom energieffektivisering” i fokus. Motiveringen till Lina Gellermarks placering lyder: ”Med engagemang och drivkraft har Lina bidragit till utvecklingen av interorganisatoriska relationer och nätverk i Sverige och stärkt landets samarbete med övriga Europa”.

Det finns ingen tvekan om att hon verkligen brinner för det hon gör. Lina missar sällan en möjlighet att bygga nätverk eller knyta kontakter som stärker förutsättningar för samverkan mellan aktörer som kan bidra till en mer hållbar utveckling. Christel Liljegren, vd på Energikontor Sydost och styrelseledamot i Energikontoren Sverige

En av 12 nominerade

Lina Gellermark rekommenderades till priset av Energikontoren Sverige. Hon var en av sammanlagt 12 nominerade företagsgrundare och ledare från Europas alla hörn och valdes till andraplaceringen av en internationell jury.

– Jag känner mig hedrad av erkännandet, säger Lina Gellermark. Jag har arbetat med energi- och klimatfrågor i över 20 år och länge varit övertygad om att just samverkan är nyckeln till att öka takten i omställningen till hållbara energisystem.

Internationell jury

I juryn för klimatpriset sitter Julije Domac (Kroatien), vd på Fedarene och The North-West Croatia Regional Energy Agency, Christiane Egger (Österrike), vice president för Fedarene och biträdande chef för Energiesparverband, Søren Hermansen (Danmark), direktör för The Samsoe Energy Academy, Eleonora Evi (Italien), medlem i Europarlamentet, Monica Frassoni (Italien), ordförande för The European Alliance to Save Energy, Adrian Joyce (Irland), generalsekreterare för The European Alliance of Companies for Energy Efficiency in Buildings (EuroACE) och direktör för The Renovate Europe Campaign och Marta Moreta (Spanien), direktör för The Catalan Institute for Energy.

Tre finalister

The Roger Léron Award har delats ut årligen sedan 2015. Förstaplatsen i 2022 års upplaga av klimatpriset tilldelas Reinhard Six, nu pensionerad från en karriär inom energieffektiviseringsprojekt, bland annat på The European Investment Bank. Tredjeplats tilldelas Anne Girault för sin 35-åriga karriär som konsult inom energieffektivisering och för grundandet av The Paris Climate Agency.

Foto: De tre finalisterna Anne Girault, Reinhard Six och Lina Gellermark på prisceremonin för The Roger Léron Award i Bryssel den 27 september 2022.

Läs mer

Energikontoren Sverige i storsatsning för att stötta företag med klimatomställningen

Omställningslyftet heter satsningen där sex av landets energikontor deltar för att stötta företag i klimatomställningen. Sammanlagt kommer 150 miljoner kronor att användas för att coacha och inspirera företagen, visa på affärsmöjligheter och skapa konkurrenskraft i klimatförändringarnas tid.

– Energikontoren Sveriges del i denna storsatsning kommer att fokusera på samverkan för en hållbar energiomställning inom transporter, fastigheter och i industrin. De sex energikontoren som medverkar är geografiskt utspridda över landet vilket är en styrka när vi ska arbeta med coachning, inspirationsträffar och åtgärdsprogram för att öka takten i klimatomställningen, säger Lina Gellermark, Energikontoret Mälardalen.

Samlad expertis ger kunskap som bidrar till klimatmålen

Satsningen riktar sig främst till små- och medelstora företag med ambitionen att fler ska få kunskap om hur deras verksamheter kan bidra till klimatmålen, hitta nya affärsmöjligheter och få stöd för att genomföra konkreta åtgärder. Under hösten 2022 kommer företagen att erbjudas behovsanalyser, workshops och startprogram för att stärka deras kompetenser.

– Styrkan i Omställningslyftet är att vi på Energikontoren Sverige samverkar med andra nationella aktörer. Vi blir starka tillsammans. Målsättningen är att företag ska dra nytta av vår gemensamma expertis för att hitta sina egna vägar till att bli fossilfria och därmed öka sin konkurrenskraft, säger Christel Liljegren, Energikontor Sydost och styrelseledamot Energikontoren Sverige.

Ett långsiktigt arbete

Omställningslyftet är starten för ett långsiktigt arbete där stöden till företagen kommer att utvecklas under projektets gång för att möta företagens behov.

– De flesta företag förstår att andra tider väntar och att de behöver ställa om, men många kämpar ändå med att förstå vad de behöver ställa om till och riskerar därför att bli alltför passiva, säger Andreas Johansson, forsknings- och affärsutvecklingschef på RISE, som har varit med och initierat satsningen.

Omställningslyftet är en gemensam satsning från Tillväxtverket, Swedish Research Institutes (RISE), Sveriges Inkubatorer och Science Parks (SISP), Energikontoren Sverige, Industriellt Utvecklingscentrum (IUC) och Svenska miljöinstitutet (IVL). Projektet delfinansieras av Europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF). De sex energikontor som deltar i satsningen är; Energikontor Norr, Energikontor Västernorrland, Energikontoret i Mälardalen, Energikontor Väst, Energikontor Sydost och Energikontoret Skåne.

Tre fastighetsnätverk blir fyra när framgångsrikt energiprojekt förlängs till hösten 2023

Genom studiebesök och rådgivning i nätverk ska fastighetsägare få verktygen som krävs för att minska branschens klimatpåverkan – det är målet med ”Resurseffektiva och framtidssäkra byggnader i Östra Mellansverige”. Projektet startade 2019 och skulle avslutas vid årsskiftet, men har i stället förlängts med ett extra år. Bakom beslutet står projektets finansiärer, bland andra EU. ”Det är glädjande att projektet gör skillnad som uppmärksammas”, säger projektledare Johanna Fredén.

Under projektets gång har fastighetsnätverk för erfarenhetsutbyte vuxit fram i Sörmland och Östergötland, och alla utbildningar, seminarier och studiebesök utformas efter medlemmarnas intressen. Det, menar projektledare Johanna Fredén, är en bidragande orsak till projektets framgång.

– Det finns ett stort engagemang bland fastighetsägarna som deltar i projektet, det är tydligt att de vill lära sig mer om hållbara och energieffektiva fastighetslösningar. När det senaste nätverket startades i Sörmland växte det på kort tid till 15 medlemmar, säger hon.

Nu startar ett fastighetsnätverk i Västmanland

I och med förlängningen av projektet ska Johanna starta och koordinera ett fjärde nätverk – denna gång för fastighetsägare i Västmanland. Det kommer vara helt kostnadsfritt för medlemmar att delta så länge projektet pågår, och för att möjliggöra uppstarten av det nya nätverket kliver Region Västmanland in som ny delfinansiär.

– Projektförlängningen innebär att vi kan fortsätta utveckla nätverken, bidra med kunskap inom nya områden och utöka erfarenhetsutbytet inom fastighetsbranschen, säger hon.

Minskade utsläpp i fokus

Förhoppningen är att nätverken ska bygga relationer och bidra till resultat som får långsiktiga effekter, även efter projektets avslut. I styrgruppen för fastighetsnätverk Sörmland, och snart även Västmanland, sitter branschorganisationen Fastighetsägarna MittNord.

– Vi har flera inspirerande träffar planerade fram till oktober 2023, bland annat ska vi fokusera på hållbara byggmaterial och vikten av att klimatanpassa byggnader för att minska utsläpp, säger Johanna.

Om projektet

I region Örebro län drivs sedan 2016 Fastighetsnätverket. Det ligger till grund för utformningen av de tre fastighetsnätverk som startats inom projektet. Resurseffektiva och framtidssäkra byggnader i Östra Mellansverige drivs i samverkan av Energikontoret i Mälardalen och energikontoren i Region Östergötland och Region Örebro län. Projektägare är Region Örebro län och bland finansiärerna finns Europeiska regionala utvecklingsfonden (Eruf).

Foto: Johanna Fredén, Jansin & Hammarling.

Läs mer

Så kan vi renovera för att bekämpa klimatkrisen

Våra bostäder, butiker och arbetsplatser eldar på klimatkrisen. Förvaltningsmyndigheten Boverkets senaste siffror visar att bygg- och fastighetssektorn orsakar över en femtedel av landets växthusgassläpp, och att andelen ökar. Men det finns många åtgärder som kan göra fastigheter mer hållbara och vrida utvecklingen åt rätt håll. Och de ligger i fokus på Energitinget 2021 – en digital konferens som arrangeras av Energikontoret i Mälardalen den 21 oktober.

Nästan 40 procent av all energi som används i Sverige går till byggnader i form av elektricitet, fjärrvärme och bränslen. Men det går att minska energianvändningen – radikalt.

– Det är viktigt att minska miljöpåverkan i både nyproduktion och befintliga byggnadsbestånd, och i många byggnader finns outnyttjad potential. Installation av solpaneler, klimatanpassningsåtgärder och införande av energiförvaltning är bara några exempel på hållbarhetsåtgärder som kan göras, säger Mari-Louise Persson, miljö- och energichef på Riksbyggen.

Energieffektivisering och energismarta fastigheter

Mari-Louise är en av flera talare som på Energitinget 2021 delar med sig av exempel på framgångsrikt klimatomställningsarbete. Fler talare är bland andra Åsa Wahlström, från Chalmers Industritekniks dotterbolag CIT Energy Management, som berättar vad du kan uppnå med hjälp av energieffektiviseringsstödet. Och Ola Månsson, vd på bransch- och arbetsgivarorganisationen Installatörsföretagen, som berättar hur vi kan ta steg mot att bli ett av världens första fossilfria välfärdsländer genom åtgärder som finns tillgängliga, redan idag.

– Energitinget 2021 vänder sig framför allt till fastighetsägare, verksamma inom bygg- och fastighetsbranschen och de som är engagerade i en bostadsrättsförening, men även till alla som vill veta mer om energieffektivisering och hållbar renovering. Under dagen kommer vi att få höra många bra exempel på hur fastigheter och flerfamiljshus kan bli mer energieffektiva, säger Mathias Söderholm, projektledare på Energikontoret i Mälardalen.

Direktsänds från studio i Eskilstuna 21 oktober

Energitinget 2021 arrangeras för femte året i rad. Bakom energikonferensen står Energikontoret i Mälardalen, Region Örebro län, Region Östergötland, Region Västmanland, Region Uppsala och Region Sörmland. Energitinget 2021 finansieras med medel från Eskilstuna kommun och Europeiska regionala utvecklingsfonden.

Kungsörsbaserad verkstad satsar 1,6 miljoner på hållbarhetsutveckling

Mattias Nettelbladt, verkställande direktör på Kungsörs Mekaniska Verkstad, ville ersätta företagets oljepannor med ett hållbart alternativ. 2020 bad han Energikontoret i Mälardalen om råd – nu installerar Kungsörs kommun och Mälarenergi ett fjärrvärmenät som ytterligare tre lokala företag ska ansluta sig till. Det är en resa som har möjliggjorts med medel från Naturvårdsverkets investeringsstöd Klimatklivet. ”Det är ett mycket välkommet tillskott till Kungsör”, säger kommunens näringslivschef, Ida-Maria Rydberg.

Att byta ut oljepannor mot fjärrvärme är lönsamt i det långa loppet, med eller utan finansiellt stöd. Men för många företag kan själva investeringskostnaden bli för hög. Kungsörs Mekaniska Verkstad (KMV), en långhålsborrningsspecialist med 50 år i branschen som ingår i industrikoncernen XANO, tar steget med hjälp av Klimatklivet. Stödet står för 45 procent av investeringen på 1,6 miljoner kronor.

– Den nya fjärrvärmelösningen minskar vårt koldioxidavtryck med 130 ton per år, säger Mattias Nettelbladt. Investeringen är en del i vårt och XANOs arbete för att minska verksamhetens klimatpåverkan. Vårt fokus är en långsiktigt lönsam tillväxt och att bli en klimatsmart industri genom hela värdekedjan, och då är hållbart företagande en förutsättning.

”Energikontoret i Mälardalen är en stor tillgång”

För att göra konverteringen möjlig installerar Kungsörs kommun och Mälarenergi ett fjärrvärmenät. Fler företag kan ansluta sig till nätet, som blir färdigt i vinter, och tre har redan anmält intresse. Tidigare i år klev Kungsörs kommun in som delägare till expertorganet Energikontoret i Mälardalen, vilket innebär tillgång till stöd inom energi- och klimatfrågor.

– Det är viktigt att lokala företag har förutsättningar att utvecklas och växa när de vill, säger Ida-Maria Rydberg, näringslivschef i Kungsörs kommun. Energikontoret i Mälardalen är en stor tillgång för KMV och Kungsör i den här fjärrvärmefrågan, och det är mycket positivt att Naturvårdsverkets investeringsstöd också gynnar intilliggande företag.

Minskar utsläppen med 95 procent

Genom att byta till fjärrvärme minskar KMV koldioxidutsläppen från verksamhetens uppvärmning med cirka 95 procent. Det motsvarar utsläppen från nästan 700 personbilar per år, sett till genomsnittlig körsträcka.

– Fjärrvärmen från Mälarenergi är helt fossilfri. De fossila utsläpp som kvarstår härrör från produktionen och transporten av bränslet och även de kommer fasas ut. Kungsörs Mekaniska Verkstad kommer tjäna tillbaka sin investering i form av minskade energiutgifter, säger Jesper Sundling, projektledare och energi- och klimatrådgivare på Energikontoret i Mälardalen.