Nu har vi samlat ekonomiska resultat, medarbetarinsatser och verksamhetsförändringar i Energikontoret i Mälardalens årsberättelse. Den finns tillgänglig som en nedladdningsbar PDF på bolagets webbplats.
Ta del av projektbeskrivningar och -resultat, intervjuer med medarbetare, styrelsemedlemmar och nya delägare, statistik och sammanställningar av kommunikationsinsatser och genomförda evenemang.
Allt fler vänder sig till den kommunala energi- och klimatrådgivningen för att få råd. 2022 var antalet rådgivningar drygt 29 000 – jämfört med knappt 16 000 rådgivningar 2021. Det visar Energimyndighetens senaste uppföljning.
Energimyndigheten finansierar den kommunala energi- och klimatrådgivningen, EKR, som finns i hela landet. Den erbjuder kostnadsfri och opartisk rådgivning på energiområdet till hushåll, bostadsrättsföreningar och små och medelstora företag.
Energimyndighetens uppföljning visar att det gångna året, med krig i Europa, höga elpriser och lågkonjunktur, inneburit en unik situation för energi- och klimatrådgivningen. Söktrycket på rådgivningens tjänster har varit rekordhögt. Totalt rapporterades drygt 26 000 rådgivningar in under januari–oktober 2022. Uppgången fortsatte i hög takt resten av året, till totalt drygt 29 000 rådgivningar under hela 2022. Det motsvarar en ökning på 81 procent jämfört med knappt 16 000 rådgivningar under hela 2021.
– Det är ett kvitto på att energi- och klimatrådgivningen är ett viktigt stöd både hos sina målgrupper och för vårt arbete med att ställa om till ett robust och hållbart energisystem, säger Annika Nilsson, programansvarig för EKR på Energimyndigheten.
Rådgivningen har också gett effekt. Nio av tio rådsökande anger att rådgivningen har eller kommer att leda till energibesparing för dem.
Under 2022 har frågor om solceller, värmepumpar och uppvärmning generellt legat på topplistan över frågeställningar. Men energirådgivarna behöver besitta en bred kompetens. De regionala utvecklingsledarna på energikontoren har därför en viktig roll att löpande fortbilda rådgivarna så de alltid har aktuell kompetens inom hela energi- och klimatområdet.
Även i Mälardalen har vi märkt att intresset för flera sorters energifrågor har ökat.
Peter Adolfsson, regional utvecklingsledare på Energikontoret i Mälardalen
Under 2022 har energi- och klimatrådgivarna gjort särskilda insatser för laddfordon/laddinfrastruktur och energieffektivisering i byggnader, vilket är två ämnen som Energimyndigheten bedömer vara prioriterade områden i energiomställningen.
Energiingenjörsstudenten Merissa Bajrektarevic spenderar sju veckor på Energikontoret i Mälardalen. Hon läser på TUC Yrkeshögskola i Tranås och gör nu den första av utbildningens tre praktikperioder. Praktiken ska bland annat ge en första inblick i olika arbetsuppgifter och yrkesroller inom energibranschen. ”Jag ser fram emot att jobba med klimatfrågan på något sätt”, säger Merissa Bajrektarevic.
Merissa gör delar av sin praktik på resande fot. På schemat står nämligen platsbesök, tillsammans med Energikonotret i Mälardalens projektledare, hos verksamheter som Eskilstuna Energi & Miljö och fastighetsbolaget Kfast. Hon kommer också besöka den kommunala energi- och klimatrådgivningen och ta del av deras arbete med att erbjuda kostnadsfri rådgivning till företag, föreningar och privatpersoner.
– Det ska bli spännande att se hur det fungerar i praktiken, säger Merissa. På energiingenjörsprogrammet fokuserar vi mycket på hur system kan kopplas ihop för att spara energi, så jag har hittills fått lära mig mycket om ventilation, fjärrvärme och andra energisystem.
Merissa kommer också delta i Energikontoret i Mälardalens årliga arbete med att sammanställa energi- och klimatdata för kommuner i Södermanlands, Västmanlands och Uppsala län.
Det känns bra att vara här och som rätt bransch för mig. När jag tar examen kommer jag ha breda möjligheter inom energibranschen som bland annat projektledare eller energi- och klimatrådgivare. Jag är naturintresserad och det lockar verkligen att kunna arbeta med klimatfrågan i framtiden.
Merissa Bajrektarevic, praktikant på Energikontoret i Mälardalen
Välkommen till Energikontoret i Mälardalen, Merissa!
Det svenska kraftnätet är ansträngt på många platser i landet och flera aktörer vill minska elanvändningen. Därför arbetar våra energiexperter med att öka kunskapen om energieffektivisering i Östra Mellansverige. De genomför arbetet inom ramen för flera projekt och uppdrag – ett av dem från Heby kommun, som nyligen tog hjälp med att se över sin elförbrukning.
– Det är viktigt att vi möter kapacitetsutmaningarna tillsammans, säger Isabella Agerhäll från Energikontoret i Mälardalen.
Hon har, tillsammans med sina kollegor, besökt fem av Heby kommuns verksamheter för att hitta lämpliga åtgärder för energieffektivisering och lastförflyttning.
Vi ser att det finns potential för kommunen att minska sin elförbrukning på flera sätt. Bland annat genom att rengöra ventilationen, installera styrning av belysningen, se över när de genomför energikrävande driftåtgärder för vatten och avlopp och anpassa effekten på köksmaskiner.
Isabella Agerhäll, projektledare på Energikontoret i Mälardalen
Heby kommun kommer att gå vidare med flera åtaganden av de som energiexperterna kunde hitta.
– I alla våra beslut kring åtgärder väger vi in vilken påverkan åtgärderna har för våra invånare. Den bästa kilowattimmen att spara är den som inte märks. Målet är att vi ska sänka vår totala elkonsumtion med så lite påverkan som möjligt, säger kommundirektör Emma Burstedt på Heby kommuns webbplats.
Som företagare kan du få platsbesök från ditt lokala energikontor, helt utan kostnad. En energiexpert går igenom byggnaden tillsammans med förvaltare och driftansvarig för att hitta de första enkla energiåtgärderna. Under besöket finns det utrymme för dialog och frågor. Efter besöket får du som företagare eller personal tips på hur du kan få ett mer systematiskt energiarbete på sikt.
Att energieffektivisera en kulturmärkt slottsbyggnad har sina utmaningar – speciellt när det handlar om Sveriges minsta och äldsta träslott. Det vet Sofia och Håkan Hjärner. Sedan 19 år välkomnar de bröllop, konferenser och weekendgäster till familjedrivna Noors slott utanför Stockholm. De vände sig nyligen till Energikontoret i Mälardalen för en genomvandring av verksamheten och skräddarsydda tips, råd och energirekommendationer, helt utan kostnad.
En trygg arbetsgivare som erbjuder gäster avskildhet och gott värdskap. Det är viktiga värderingar för Sofia och Håkan Hjärner. Paret brinner även för att göra sin verksamhet mer energieffektiv. Så när de kom i kontakt med Energikontoret i Mälardalen, på Knivsta kommuns företagsfrukost, var de inte sena med att boka ett besök till Noors slott.
Det har varit turbulenta tider för hotellbranschen. Knappt var pandemin över när elpriserna sköt i höjden, så vi har tänkt mycket på hur vi kan bli bättre på att spara energi.
Sofia Hjärner
Med guidning av Håkan Hjärner undersökte energiexperter Sofia Ekbring och Jonathan Piispanen allt från lokalernas klimatskal, kristallkronor och ventilation till bergvärmepumpen och verksamhetens övergripande elförbrukning hos Vattenfall.
– Vi tittade på vad som får deras elanvändning att dra i väg, rekommenderade inställningar för kylar, frysar och varmvatten och tipsade bland annat om att verksamheten kan ansöka om Naturvårdsverkets bidrag Ladda bilen, eftersom de nyligen installerat laddstolpar, säger Sofia Ekbring, projektledare på Energikontoret i Mälardalen.
Hon sammanfattade samtliga råd och rekommendationer för Noors slott i en rapport efter besöket.
– När de var här fick vi också hjälp med att anpassa bergvärmesystemen, det finns hur många inställningar som helst och de hade stor kunskap om det, säger Håkan Hjärner.
På bara några månader har Sofia och Håkan Hjärner redan lyckats minska elanvändningen, utan att påverka komforten. Hemligheten stavas helt enkelt ”små ändringar”.
– Med hjälp av Energikontoret i Mälardalen fick vi upp ögonen för hur mycket vi kan påverka bara genom att ändra våra rutiner. Nu kör vi till exempel bara diskmaskiner som är helt fulla. Vi slår inte i gång alla spisar och ugnar direkt på morgonen, vi väntar med att tända belysningen tills gästerna är på plats och vi drar ned värmen i flyglar som inte används. Allt gör verkligen skillnad, säger Sofia Hjärner.
Energirådgivningen på Noors slott är ett av 70 kostnadsfria företagsbesök som Energikontoret i Mälardalens projektledare genomfört inom ramen för projektet Hållbar omställning i Östra Mellansverige, som delfinansieras med medel från Europeiska regionala utvecklingsfonden (Eruf). Målet är att hjälpa 30 företag i Västmanlands, Södermanlands respektive Uppsala län till projektslut i oktober 2023.
Flera separata flyglar och matsalar innebär avskildhet för konferensgäster. Belysning och uppvärmning anpassas efter hur lokalerna är bokade.
15 minuter från Arlanda. Noors slott har nyligen installerat laddplatser för elbilar och kan därför ansöka om Naturvårdverkets bidrag, Ladda bilen.
”Noors slott gjorde redan ett bra energiarbete, men med små ändringar är de ännu mer energieffektiva. Och på sikt kan vidare investeringar i exempelvis LED-belysning minska deras löpande energikostnader ännu mer”, säger projektledare Sofia Ekbring.
I 2000-talets energikrisdrabbade Kalifornien var effekttoppar, strömavbrott och ekonomiska förluster vanligt förekommande. För att hålla nätet stabilt och kostnader låga införde delstaten flera förändringar – kan vi lära oss av dem? Det kommer Sofia Stensson, forskare på RISE, berätta om på ett nationellt webbinarium för företag torsdag 2 februari. På agendan står också energiledning, elhandel och konkreta åtgärdstips för minskade energikostnader.
Genom att anpassa sin elanvändning över dygnet kan företag göra gott för klimatet och stärka både varumärke och plånbok. Just användarflexibilitet var en avgörande del av lösningen på Kaliforniens energikris för 20 år sedan.
I utvecklingen mot ett mer förnyelsebart energisystem är det också viktigt att det finns information att tillgå. Utbildning före en akut kris är alltid en god investering, oavsett om det är privatpersoner eller ansvariga myndigheter och företag som avses.
Sofia Stensson, forskare på RISE
Länk till anmälan: Sänk dina företagskostnader med enkla energiåtgärder
Energikontoret i Mälardalen arrangerar webbinariet inom ramen för Omställningslyftet, en nationell satsning med syfte att underlätta affärsdriven klimatomställning för små och medelstora företag. Projektet finansieras med medel från Europeiska regionala utvecklingsfonden (Eruf).
Det finns stor potential att minska bygg- och fastighetssektorns klimatpåverkan. Därför koordinerar Energikontoret i Mälardalen två nätverk för fastighetsägare som vill dela kunskaper och framgångsknep. Den 27 januari går nästa nätverksträff av stapeln, och då berättar Kfast om ett mer hållbart byggprojekt som ska stå inflyttningsklart hösten 2023. ”Det är verkligen framtidens boende”, säger bolagets bygg- och fastighetsutvecklingschef, Robert Brånn.
I Skogstorp i Eskilstuna uppför Kfast 86 nya hem fördelade på tre hus. Flera satsningar ska bidra till minskad klimatpåverkan, både nu, när hemmen byggs och senare, under den framtida driften. Förutom att de utrustar husen med solceller, bergvärme och batterilagring använder de både stommar och fasader helt i trä.
– Genom att bygga i trä i stället för cement kan man minska byggprocessens klimatpåverkan med ungefär hälften, och dessutom binder trähus koldioxid, säger Robert Brånn, som den 27 januari kommer dela med sig av lärdomar från projektet som ska stå färdigt till hösten.
Robert Brånn är en av tre gästföreläsare på Energikontoret i Mälardalens digitala nätverksträff för fastighetsägare. På agendan står även talare från Castellum och Tekniska verken. De kommer bland annat prata om effektstrategier och samverkan mellan energibolag och fastighetsägare.
Nätverksträffen är öppen för alla fastighetsägare i Sörmland och Västmanland som är intresserade av att minska sin energianvändning, och det är kostnadsfritt att delta.
Johanna Fredén, projektledare på Energikontoret i Mälardalen
I takt med att vi använder mer el och ställer om från fossila till förnybara energikällor ökar trycket på Sveriges elnät. Risken för att nätet inte kan transportera den mängd el som efterfrågas ökar snabbt. Men vilka utmaningar är egentligen mest brådskande? Det ska civilingenjörsstudenten Oscar Dellham undersöka i sitt examensarbete på Energikontoret i Mälardalen.
Oscar läser det femte och sista året på civilingenjörsprogrammet i elektroteknik vid Uppsala universitet. Han har valt förnybara sätt att generera el som studieinriktning och vill gärna arbeta inom energisektorn efter examen.
Jag ville gå en utbildning som ger mig chansen att jobba med någonting viktigt.
Oscar Dellham, praktikant på Energikontoret i Mälardalen
Vårterminen spenderar Oscar på Energikontoret i Mälardalen. Han kommer simulera ökande elanvändning och kartlägga var i lågspänningsnätet som man först kommer behöva göra förbättringar. Till hjälp tar Oscar Dellham data från Mälarenergi i Västerås.
– Mitt examensarbete handlar om att hitta de utmaningar som är mest brådskande i samband med elektrifieringen och att hushållen efterfrågar mer el, säger Oscar.
Oscar skriver sitt examensarbete inom ramen för Elkapacitet och effektanvändande i Östra Mellansverige, ett samverkansprojekt med syfte att hitta metoder för att motverka kapacitetsbrist genom samverkan, regioner och kommuner emellan. Han handleds av projektledare Rasmus Luthander.
Studiebesök, rådgivning och möjlighet att dela erfarenheter och framgångsknep med branschkollegor. På så sätt ska Fastighetsnätverk Västmanland hjälpa fastighetsägare som vill minska sin energianvändning, sina kostnader – och branschens klimatpåverkan. Onsdag 18 januari gick den första nätverksträffen av stapeln: ”Det finns helt klart ett intresse för att förbättra sina fastigheter”, säger projektledare Anders Levay.
Inom ramen för projektet Resurseffektiva och framtidssäkra byggnader i Östra Mellansverige driver projektparterna regionala nätverk för fastighetsägare i Sörmlands, Örebro och Östergötlands län. Nätverken har lockat många engagerade medlemmar. Till följd av det tog parterna i maj 2022 beslut om att förlänga projektet, med Region Västmanland som ny finansiär.
Vi hoppas bygga relationer och bidra till resultat som får långsiktiga effekter, även efter projektets avslut.
Anders Levay, projektledare på Energikontoret i Mälardalen och koordinator för det nystartade fastighetsnätverket i Västmanland
De utformar kommande nätverksträffar efter medlemmarnas utmaningar och behov. Sammantaget ligger studiebesök hos branschkollegor högt på önskelistan. På frågan vad som är aktuella utmaningar svarade deltagarna framför allt elbilsladdning, solceller och kapacitetsbrist i nätet, det vill säga att elen inte räcker till.
– Vi vill diskutera hur fastigheter bäst kan fungera i det framtida energisystemet, säger Lisa Hjelm, enhetschef på Fastighetsägarna MittNord och en av deltagarna på den första nätverksträffen i Västmanland.
Fredag 27 januari är det dags för nästa inspirationsträff. Då diskuterar vi byggnaders roll i det framtida energisystemet. Fram till december 2023 är det helt kostnadsfritt för fastighetsägare i Västmanland att bli medlemmar i nätverket.
Det är kallt, det blåser för lite och kärnkraftverk är nedstängda för underhåll. Det är tre faktorer som just nu sätter press på energisystemet. Med anledning av ökad risk för manuell frånkoppling av elnätet bjöd Länsstyrelsen Uppsala län till pressträff torsdag 15 december. Flera energiaktörer deltog, bland dem Energikontoret i Mälardalens vd, Lina Gellermark. ”Det går att energieffektivisera näringslivet med 10–30 procent, relativt enkelt”, säger hon.
Energi- och klimatrådgivningen i Uppsala kommun, Vattenfall Eldistribution, Upplands Energi, Energikontoret i Mälardalen och Region Uppsala diskuterade hur vi kan möta det mycket ansträngda energiläge som råder. Energibesparingar genomförs på många håll, men bristen på importmöjligheter ökar ändå risken för elnätsfrånkoppling.
– Det är en liten risk, men den finns, säger Yvonne Ruwaida, affärsstrateg och expert inom flexibilitet på Vattenfall Eldistribution. Om en manuell frånkoppling blir aktuell kan det påverka hushåll. Det låter allvarligt, men vi kopplar i så fall bort ett antal kunder under några timmar. Det kommer upplevas som ett strömavbrott.
Vardagar mellan klockan 07.00-09.00 och 17.00-19.00 är så kallade effekttoppar. Då är energianvändningen i Sverige som störst. Det innebär ökad risk för effektbrist, det vill säga att elen helt enkelt inte räcker till den totala förbrukningen vid en och samma tidpunkt.
Det som behövs är att alla i samhället blir medvetna om effekt och energi och handlar för att minska sin energianvändning. Prisbilden är hög, vilket gör fler intresserade och vi ser en tydlig sänkning av effekten i vårt nät, med 27 procent sedan september. Det beror bland annat på att fler kunder laddar sina elbilar på andra timmar än eftermiddagen.
Joacim Eronen, vd på Upplands energi
Det kräver mer resurser att sprida den nödvändiga kunskapen om energi- och effekteffektivisering, framför allt i form av kompetent rådgivningspersonal, menar Lina Gellermark. Hon är vd på Energikontoret i Mälardalen. Bolaget driver energieffektiviseringsprojekt mot kommuner och näringsliv och förvaltar den kommunala energi- och klimatrådgivningen, en kostnadsfri tjänst som finns i alla kommuner i Sverige.
– På många håll behöver vi fler personer som kan dela den kunskap som finns och ge råd om energieffektivisering. Uppsala kommun har till exempel en miljon invånare, men bara fyra energi- och klimatrådgivare. Och det går att energieffektivisera näringslivet med 10–30 procent ganska snabbt, med relativt enkla åtgärder, men energi är ofta inte företagens expertisområde så de behöver hjälp att veta vilka åtgärder som ska göras och i vilken ordning, säger Lina Gellermark.
Det är svårt att ge generella energispartips för företag, menar hon.
– En bra energibesparingsåtgärd i ett företag kan orsaka effekttoppar i ett annat. Näringsliv får idag opartisk hjälp från oss och den kommunala energi- och klimatrådgivningen, och vi rekommenderar åtgärder baserade på företagens specifika förutsättningar, säger Lina Gellermark.
