Carl Karlsson skriver exjobb om energigemenskaper på Energikontoret i Mälardalen

Föreställ dig att du behöver tända lampor, laga mat och ladda elbilen just när elpriset är som högst. Men det märks inte på elräkningen – för du producerar, lagrar och delar energi med dina grannar. Så ska en energigemenskap fungera. Men hur mycket kan effektbehovet minska när flera byggnader delar på energi från solpaneler och ett batterilagringsystem? Det undersöker civilingenjörsstudent Carl Karlsson på Energikontoret i Mälardalen.

Carl Karlsson läser det femte och sista året på civilingenjörsprogrammet i energisystem vid Uppsala universitet och Sveriges lantbruksuniversitet (SLU). I sitt examensarbete tittar han närmare på hur energigemenskaper kan bidra till ett mer flexibelt och robust energisystem.

– Säg att tre flerbostadshus kan kopplas samman, dela på elen från solpaneler och använda batterier för att lagra energi. Då minskar bostädernas gemensamma effektbehov och det gör att de kan köpa mindre el från elnätet, säger Carl Karlsson.

Data från flera källor

Han använder till stor del syntetiska data, men de tre flerbostadshusen finns på riktigt. Carl Karlsson får information om bostädernas fastighetsel från Eskilstuna Kommunfastigheter AB och använder databasen PVGIS för att estimera hur mycket el solpaneler skulle kunna producera.

– Förhoppningsvis bidrar det minskade effektbehovet till att belastningen på elnätet minskar samtidigt som kostnaden för köpt el för energigemenskapens brukare minskar. På så vis skulle energigemenskaper kunna bidra till nytta för både konsumenterna och elnätsbolagen, säger han.

Medverkar i nätutvecklingsprojekt

Till sin hjälp har Carl Karlsson också handledare Rasmus Luthander, projektledare i projektet Elsmarta Östra Mellansverige på Energikontoret i Mälardalen. De kom först i kontakt med varandra när Rasmus Luthander höll en gästföreläsning på Uppsala universitet om batterilagring i fastigheter och kraftsystemet.

Under utbildningen har jag verkligen insett hur många intressanta möjligheter det finns inom elkraft. Carl Karlsson, student på civilingenjörsprogrammet i energisystem vid Uppsala universitet och Sveriges lantbruksuniversitet (SLU)

”Energigemenskaper har stor potential”

Efter examen skulle det vara spännande att arbeta vidare med elnätsutveckling, menar han.

– Jag tror att energigemenskaper har stor potential att bidra till ett hållbart energisystem, men det kräver ett tydligare regelverk, och för att öka takten i omställningen behöver vi också eldsjälar som brinner för elektrifieringen av samhället, säger Carl Karlsson.

Han presenterar sitt examensarbete i januari 2025.

Från elektriker till energiingenjör

Under tio veckor gör Elias Karpmyr praktik på Energikontoret i Mälardalen. Det är ett icke-vinstdrivande bolag med syfte att öka takten i den hållbara energiomställningen. Han läser det andra och sista året på energiingenjörsprogrammet vid yrkeshögskolan Nackademin. Efter examen väntar en arbetsmarknad som ropar efter kunniga energispecialister: ”Det är en stor fördel att få prova olika arbetsuppgifter under praktiken”, säger Elias Karpmyr.

Från företagsbesök och energirådgivning, till projektarbete och rapportskrivande – för praktikant Elias Karpmyr är ingen dag den andra lik. Efter ett par veckor på Energikontoret i Mälardalens Uppsalakontor har han hunnit prova på en rad olika arbetsuppgifter.

Just nu följer jag den kommunala energi- och klimatrådgivningens dagliga arbete och hjälper dem svara på frågor från privatpersoner och företag. Elias Karpmyr, LIA-praktikant på Energikontoret i Mälardalen

Stort intresse för energi

Han har jobbat som elektriker i sju år. Att bli energiingenjör känns därför som ett naturligt nästa steg.

– Elektriker märker den snabba utvecklingen tydligt, det händer bara mer och mer i branschen med solceller, elbilsladdning, nya värmesystem och batterier. Jag fick mer varierade arbetsuppgifter och det ökade mitt energiintresse, säger Elias Karpmyr.

Många roller inom hållbar utveckling

Efter examen från energiingenjörsprogrammet på Nackademin lockar flera karriärvägar. En av dem är teknisk fastighetsförvaltning.

– Jag upplever att det är stort fokus på energianvändning i fastighetsbolag, energieffektivisering behövs för att byggnader ska kunna möta kraven för miljöcertifieringar och det har flera ekonomiska fördelar, säger Elias Karpmyr.

Han har också fått upp ögonen för nätutvecklingsplanering och förnybar energi.

– Även energiutredning och energikartläggning verkar spännande. Det är det som är så bra med praktik, att jag får upptäcka och prova på olika möjligheter och se vad som är kul, säger Elias Karpmyr.

”Energieffektivisering är nyckeln till energipusslet”

Vi behöver mer el. Det är ingen hemlighet att elektrifieringen av samhället och den hållbara omställningen kräver mer energi. Men vi pratar alldeles för lite om hur vi faktiskt använder elen. Det menar Lotta Bångens, vd på Sveriges intresseorganisation för energieffektivisering, Eneff. Onsdag 9 oktober delar hon med sig av framtidslösningar på den direktsända konferensen Energitinget, i Eskilstuna.

En utmaning är att energieffektivisering handlar om ”de många små besluten som måste fattas hela tiden”, säger Lotta Bångens, vd på Eneff. Men aktörer som EU och långivande banker ställer allt striktare energikrav, och med energieffektivisering kommer också flera fördelar.

– Energieffektivisering är bättre för klimatet och går hand i hand med ekonomisk lönsamhet, så det ger dubbel vinst. Dessutom sänker du inte bara din egen elräkning, du bidrar också till att elpriset per kilowattimme sjunker för alla, eftersom energieffektivisering har ganska stor hävstångseffekt, säger hon.

”Det finns många bra hjälpmedel”

På konferensen Energitinget ska Lotta Bångens berätta hur vi kan göra offentliga fastigheter mer energieffektiva. Hon hoppas att de som lyssnar framför allt tar med sig att de ska ta hjälp och inte vänta med att genomföra åtgärder.

Börja nu! Gör en plan för alla byggnader i kommunen. Det finns många bra hjälpmedel, som regionala energikontor och entreprenörer, och vi på Eneff har en upphandlingsmodell som följer lagen om offentlig upphandling. Lotta Bångens, vd på Eneff

För ett prisvärt, pålitligt och hållbart energisystem

Lotta Bångens är en av grundarna som för 15 år sedan startade Energieffektiviseringsföreningen (Eneff). Intresseorganisationen arbetar för ett prisvärt, pålitligt och hållbart energisystem och har idag 126 medlemmar, från hela landet.

Vi kan inte säkra ett pålitligt och hållbart energisystem utan att också kraftigt effektivisera vår energianvändning, men det pågår mer diskussioner om hur vi kan öka elproduktionen än om hur vi kan använda elen vi redan har på ett mer effektivt sätt. Lotta Bångens, vd på Eneff

Kostnadsfritt att delta

Energitinget medfinansieras av Europeiska unionen, och bakom evenemanget står Energikontoret i Mälardalen, Eskilstuna kommun, länsstyrelsen Östergötland och regionerna Sörmland, Örebro län och Östergötland. Vi arrangerar konferensen inom ramen för projektet Elsmarta Östra Mellansverige (2023–2026).

Nytt verktyg för fastighetsägare att stegvis minska byggnaders utsläpp: ”Det finns gigantisk potential i det befintliga beståndet”

Det är såklart viktigt att tänka hållbart när vi bygger nytt. Men hur kan vi minska klimatpåverkan från våra befintliga bostäder, arbetsplatser och andra byggnader? Här saknar vi forskning och fokus, menar Catarina Warfvinge, universitetslektor inom bygg- och miljöteknologi vid Lunds Tekniska Högskola. Därför utvecklade hon Klimatstegen – ett kostnadsfritt verktyg för fastighetsägare som vill minska klimatpåverkan från fastighetsdrift och förvaltning.

Klimatstegen är ett verktyg för fastighetsägare som inte har råd att göra stora investeringar, men som ändå steg för steg vill komma i gång med klimatarbetet i sina befintliga byggnader.

– En bra början är att se över om energi- och vattenmätningen fungerar, och att se över driftrutinerna, det är billiga åtgärder och gör jättestor nytta, säger Catarina Warfvinge, universitetslektor inom bygg- och miljöteknologi vid Lunds Tekniska Högskola.

”Många klimatåtgärder kostar ingenting”

I Klimatstegen finns 220 åtgärdsförslag, som är sorterade efter nio klimatpåverkande områden. Åtgärderna kan sorteras efter kostnad. Fastighetsägarna får vägledning i att inte köpa dyr teknik innan de har gjort grundarbetet med mätningar och rutiner.

– Många åtgärdsförslag kostar väldigt lite eller ingenting alls att genomföra men ger stor effekt. De kan minska energianvändning, vattenförbrukning och utsläpp från materialval vid underhåll, reparationer och renoveringar, säger Catarina Warfvinge.

Anpassat efter branschens behov

Klimatstegen ska vara lätt att använda för de som fattar beslut om åtgärder. Därför har Catarina Warfvinge haft tätt samarbete med förvaltare och tekniska förvaltare inom ramen för initiativet Lokal Färdplan Malmö 2030.

– Vi har jobbat så nära dem som ska använda verktyget, de har förklarat hur de jobbar och vi använder begrepp som de förstår för att på bästa sätt visa hur de steg för steg kan förbättra sitt klimatarbete, säger hon.

Kostnadsfritt webbinarium för fastighetsägare

Tack vare återkopplingen från användare kan Catarina Warfvinge hela tiden förbättra verktyget. Nu arbetar hon med att lägga till klimatanpassningsåtgärder för att hjälpa fastighetsägare skydda byggnader mot väderförändringar. Torsdag 19 september presenterade hon Klimatstegen på ett kostnadsfritt webbinarium som arrangerades av Energikontoret i Mälardalen.

Mot minskad bilism och fler hållbara resor i Uppsala

Hur kan Uppsala uppmuntra fler barn och ungdomar att gå och cykla? Det har Marie Pellas, mobilitetsexpert på Energikontoret i Mälardalen, i uppdrag att svara på. Med utgång i över 4 000 fritextsvar från kommunens vårdnadshavarenkät har hon sammanställt förslag. De kan öka barnens resor med gång, cykel och kollektivtrafik till skolan. ”Många väljer bilen för att de upplever trafiken som farlig”, säger Marie Pellas.

Uppsala kommun arbetar på flera sätt för att minska biltrafiken där barn rör sig. Bland annat genom hållbara resor och mobility management. Det innebär att förändra resenärers attityder och beteenden.

Det kan vara en utmaning att få gehör för vikten av minskad biltrafik, men Energikontoret i Mälardalen har gett oss goda argument och verktyg för att öka takten på kommunens pågående arbete med att främja fler hållbara resor genom beteendeförändring. Gunilla Englund, trafikplanerare på Uppsala kommun

”Det är viktigt att vi använder rätt färdmedel”

I slutet av 2023 levererade mobilitetsexpert Marie Pellas förslag på aktiviteter för hållbara resor. Förslagen omfattar både ökat stöd från skolor och föräldraengagemang. Ett exempel är en ”skolbuss” till fots eller på cykel, med bestämda hållplatser och medföljande föräldrar enligt ett rullande schema.

– Om vi kan uppmuntra fler vårdnadshavare, barn och ungdomar att gå och cykla har det dubbel vinst, säger hon. De får in mer fysisk rörelse i vardagen och de bidrar till att minska biltrafikens utsläpp. Städer som Uppsala täcker cirka tre procent av jordytan men står för cirka 70 procent av alla växthusgasutsläpp, så det är viktigt att vi använder rätt färdmedel för resan.

Energikontoret i Mälardalen bidrar som expertorgan

Marie Pellas bidrag till Uppsala kommuns omställningsarbete genomförs inom ramen för Viable Cities ”Klimatneutrala städer 2030”, en satsning som omfattar 23 städer.

”Energibranschen har stor betydelse för den hållbara framtiden”

Från tandhygienist till energisystemspecialist. Vår nya praktikant satsar på energibranschen efter 23 år i Folktandvården. Om karriärbyte, samhällets elektrifiering och framtidsdrömmar – möt Donya Ribini. ”Jag har stor passion för miljöfrågor och energieffektivisering”.

Hon närmar sig slutet på det tvååriga programmet Optimering av hållbara energisystem vid Yrkeshögskolan EEoT (el, energi och teknik) i Stockholm. När det var dags för praktik landade valet på Energikontoret i Mälardalen i Uppsala – tack vare ett tips från en patient på Folktandvården i Knivsta kommun.

Energibranschen har stor betydelse för den hållbara framtiden och många möjligheter som lockar, det är en spännande karriärväg för mig. Donya Ribini, praktikant på Energikontoret i Mälardalen

Med fokus på elektrifiering

Hennes studier omfattar allt från energiproduktion och batterilagring till smarta hem och optimering av energisystem. Det är kunskaper Donya Ribini tar med sig till projektet Elsmarta Östra Mellansverige, som hon framför allt kommer arbeta i.

– Jag ser fram emot varje möjlighet att utvecklas, och mitt mål är lära mig så mycket som möjligt genom olika utmaningar och arbetsuppgifter, säger hon.

Eftertraktad kompetens

Donya Ribinis praktik på bolaget pågår i tre månader. Sedan står höstterminen och ett examensarbete mellan henne och klivet ut i den nya karriären – gärna som konsult eller energirådgivare, säger hon.

– Det vore drömjobbet, men jag är öppen för alla arbetsmöjligheter inom energi.

Varmt välkommen till Energikontoret i Mälardalen!

”Vi behöver bygga fastigheter som står i 100 år”

Roger Tofft brinner för mer teknik och digitalisering i fastighetsbranschen. Han är initiativtagaren bakom PropTech Sweden, ett nätverk med strax över 120 medlemmar och tre mål. De är att nå de globala målen, möjliggöra affärer och sätta Sverige på kartan som ledande inom export av innovation. Vägen dit kräver samverkan, menar han: ”Det är viktigt att lyfta den svenska innovationskraften internationellt”.

PropTech, eller property technology, är ett samlingsbegrepp för innovativa lösningar inom utveckling och förvaltning av fastigheter. Det omfattar allt från digital dokumenthantering till sensorer för att automatisera ventilation, uppvärmning och belysning.

I Sverige händer det mycket inom området, men i vissa länder ligger tekniken inte ens i startgroparna. Därför är det viktigt att vi leder utvecklingen genom att lyfta den svenska fastighetsbranschen internationellt. Roger Tofft, vd och grundare, PropTech Sweden

Fastighetsteknik kan minska energianvändningen

Detta innebär att det behövs mer innovativa lösningar i fastighetsbranschen, menar han.

– Vi behöver bygga för våra ungdomar, med fastigheter som står i 100 år, och samtidigt minska klimatpåverkan. Det kräver att vi får in fler människor med tekniska kompetenser i branschen och mer öppna kort mellan olika aktörer, säger Roger Tofft.

”Satsa på det som känns kul”

Han rekommenderar att fastighetsägare som vill starta en innovationsresa börjar i liten skala och dessutom hämtar inspiration från andra.

Att till exempel automatisera hela sitt bestånd är ett stort första steg, så jag brukar säga att man ska börja med det man som konsument tycker är kul och sedan bygga från det. Det kan handla om att installera sensorer eller ta fram en digital boendepärm. Roger Tofft, vd och grundare, PropTech Sweden

Kostnadsfritt webbinarium för fastighetsägare

Torsdag 25 april delar Roger Tofft fler tips på Energikontoret i Mälardalens kostnadsfria webbinarium. Innan dess ska han utse en vinnare i den årliga tävlingen PropTech Championship, som kommer bli prisad med ett projekt med MKB Fastighets AB i Malmö.

– Tävlingen är en otrolig möjlighet för våra medlemmar att knyta kontakter med bolag i bygg- och fastighetsbranschen som behöver innovativa lösningar för att nå sina hållbarhetsmål, säger han.

Här får handelsgården energirådgivning – gratis hjälp för små och medelstora företag

Många företag kan minska sin energianvändning med små medel, men vet inte om det. Därför gör det oberoende och icke-vinstdrivande bolaget Energikontoret i Mälardalen kostnadsfria platsbesök. ”Har du inte energieffektiviserat kommer de garanterat hjälpa dig hitta enkla åtgärder som kan spara mycket pengar”, säger Johan Ekberg, ägare till Hellmanska gården i centrala Nyköping.

Det är en energiresa som börjar redan 1719. Då byggdes två av Hellmanska gårdens tre fastigheter, senare bland de första i Nyköping att få elektricitet. Idag rymmer lokalerna butiker, bageri, kafé – och hyreslägenheter för privatpersoner.

En stor fördel med hjälp utifrån har varit möjligheten att få ett helhetsgrepp om energifrågan. Johan Ekberg, ägare till Hellmanska gården i Nyköping

Rapport ger förslag på åtgärder

Innan han kom i kontakt med Energikontoret i Mälardalen hade Johan Ekberg framför allt genomfört nödvändiga insatser för att modernisera byggnadernas elsystem. Nu ligger fokus på nästa steg: att sänka energianvändningen, minska kostnader och producera egen el.

– Vi fick en jättebra rapport med förslag på energieffektiviseringsåtgärder, säger han.

Ett förslag var att byta till LED-belysning. Det minskade energianvändningen med nära 10 procent.

– Vi hade gammal halogenbelysning i kök, personalutrymmen och butiker. Där står lamporna på i upp till femton timmar om dagen, alla dagar i veckan, säger Johan Ekberg.

”Det gör större skillnad än man tror”

Näst på tur står ventilationen, och de har nyligen installerat solceller. All solel används till handelsgården, och tanken är att solcellerna ska täcka upp till 40 procent av bageriverksamhetens elbehov.

Energikontoret i Mälardalen hade flera bra tips för just bageri- och kaféverksamheten, till exempel att vi sparar en hel del på att starta energislukande maskiner allteftersom, när de behövs, i stället för att de ska vara i gång hela dagen. Det gör större skillnad än man tror. Johan Ekberg, ägare till Hellmanska gården i Nyköping

Kostnadsfri energirådgivning

Energikontoret i Mälardalen genomför platsbesök inom ramen för projekt som bland andra europeiska fonder, Energimyndigheten och bolagets ägarkommuner finansierar. Det betyder att vi kan hjälpa små och medelstora företag utan kostnad och helt och hållet anpassa våra rekommendationer efter vad som passar just din verksamhet bäst.

Energikontoret i Mälardalen genomförde platsbesöket på Hellmanska gården inom ramen för projektet Elkapacitet och effektanvändande i Östra Mellansverige.

Så kan din kommun öka andelen resor med gång, cykel och kollektivtrafik

Varannan resa till och från jobbet sker med bil. Och för resor i tjänsten är andelen ännu högre, cirka 80 procent. En god nyhet är att nästan en av tre anställda kan cykla till arbetet på 15 minuter, eller mindre – det visar en analys från Statistikmyndigheten (SCB). ”Hållbara resor är ett måste för klimatet och ger samtidigt positiva effekter på ekonomi och hälsa”, säger Marie Pellas, mobilitetsexpert på Energikontoret i Mälardalen.

Det finns många åtgärder som kan uppmuntra fler till att resa hållbart till, från och i tjänsten. Mobilitetsexpert Marie Pellas rekommenderar kommuner och arbetsgivare att ta fram en handlingsplan som tar hänsyn till medarbetarnas förutsättningar och önskemål.

Det är viktigt att den fysiska utformningen gynnar hållbara resor. Tillgång till cykelparkering och omklädningsrum på jobbet är till exempel en mycket bra start. Marie Pellas, mobilitetsexpert på Energikontoret i Mälardalen

Grön resplan visar vägen

Sveriges utsläpp måste minska kraftigt om vi ska nå 1,5 gradersmålet till 2030 och undvika systemkollaps. Därför har Energikontoret i Mälardalen sammanställt tjänsteerbjudanden som kan underlätta omställningsarbetet för bolagets offentliga ägare. Ett exempel är den Gröna resplanen.

– Vi kan rekommendera de bäst lämpade aktiviteterna för att öka andelen hållbara resor i respektive kommun, säger Marie Pellas. För att utforma en effektiv handlingsplan gör vi resvaneundersökningar, medarbetarintervjuer och går igenom lokala transportmöjligheter och relevanta styrdokument.

Stor potential att minska korta bilresor

I listan nedan framgår hur många anställda i kommunerna som har möjlighet att cykla mellan bostad och arbete inom 15 minuter, enligt SCB. I landet som helhet rör det sig om nästan 1,2 miljoner anställda. Samtliga kommuner i listan är delägare till Energikontoret i Mälardalen och omfattas därmed av tjänsteerbjudandet Grön resplan.

• Arboga 34 procent
• Enköping 30 procent
• Eskilstuna 39 procent
• Fagersta 64 procent
• Flen 32 procent
• Gnesta 18 procent
• Hallstahammar 25 procent
• Heby 18 procent
• Katrineholm 47 procent
• Knivsta 10 procent
• Kungsör 28 procent
• Nyköping 40 procent
• Oxelösund 36 procent
• Strängnäs 25 procent
• Surahammar 25 procent
• Trosa 22 procent
• Vingåker 28 procent
• Västerås stad 42 procent

Läs mer: Nästan en av tre kan cykla till arbetet på 15 minuter (SCB)

Kommunernas energi- och klimatrådgivning bidrar till minskad energianvändning

Den kommunala energi- och klimatrådgivningen leder till ökad kunskap hos svenska hushåll, och bidrar också till insatser som ger minskad energianvändning. Det visar en nyligen genomförd utvärdering som Energimyndigheten beställt.

Energikontoret i Mälardalen ansvarar för att samordna och utveckla den kommunala energi- och klimatrådgivningen. Uppdraget omfattar 15 rådgivare i 28 kommuner i Södermanlands, Västmanlands och Uppsala län samt Region Gotland.

– Det är mycket glädjande att Energimyndighetens rapport visar att rådgivningen leder till ökad medvetenhet och kompetens hos de rådsökande. Och att stödet från rådgivningen bidrar till både kortare beslutstid och att rådsökande känner sig mer tillfreds och trygga med sina beslut, säger Marie Pellas, regional utvecklingsledare (RUL) på Energikontoret i Mälardalen.

För privatpersoner, företag och föreningar

Carina Norling hjälper rådsökande med energifrågor i kommunerna Kungsör, Arboga, Köping, Hallstahammar, Surahammar, Skinnskatteberg och Fagersta.

Som energi- och klimatrådgivare är jag ofta en väldigt praktisk resurs. Med min kunskap och kompetens hjälper jag människor fatta beslut som är bra både för klimatet och den egna plånboken. Carina Norling, energi- och klimatrådgivare

De som tar hjälp av den kommunala energi- och klimatrådgivningen är i de flesta fall privatpersoner, men rådgivningen vänder sig också till företag och föreningar.

– Energi- och klimatrådgivningen är ett viktigt verktyg för att nå ut lokalt till hushåll, föreningar och företag. Det är ju där stora delar av omställningen ska ske i praktiken. Information och rådgivning får också ökad betydelse inte minst genom ny EU-lagstiftning, säger Annika Nilsson, programansvarig för energi- och klimatrådgivningen på Energimyndigheten.

Verktyg som fungerar

Och verktyget tycks fungera. Efter kontakt med energi- och klimatrådgivare har rådsökande bland annat genomfört åtgärder som tilläggsisolering och byte av värmesystem. Fler exempel är byte till energiglas och installering av luft-/vattenvärmepump. De rådsökande uppger också att rådgivningen har bidragit till ökad medvetenhet och kompetens samt besvarat de frågor de haft. Många skulle rekommendera tjänsten.

Stor efterfrågan på opartisk rådgivning

Energi- och klimatrådgivningen tillgodoser en efterfrågan på opartisk rådgivning inom energi- och klimatområdet.

Opartisk rådgivning är viktig i en tid där en stor del av tillgänglig information kommer från aktörer med egenintresse inom området, som försäljare eller tillverkare av specifika produkter och tjänster. Annika Nilsson, programansvarig för energi- och klimatrådgivningen på Energimyndigheten

Under 2022 då elpriserna gick upp hittade rekordmånga rådsökande till rådgivningen. Under 2023 gick antalet rådgivningar ner något, men landade på en högre nivå än 2021.

I över 40 år har energi- och klimatrådgivningen varit en del av Sveriges energieffektiviseringsarbete. Den kostnadsfria och kommersiellt oberoende tjänsten finns i hela landet, i 289 av 290 kommuner, och finansieras med stöd av Energimyndigheten.

Ladda ned rapporten: Utvärdering av Energi- och klimatrådgivningen 2021‒2023