Energirådgivaren tipsar: Så kan du uppmärksamma Earth Hour

Lördagen 22 mars klockan 20.30–21.30 deltar människor runt om i världen i Earth Hour, en symbolhandling för klimatet och vår planet. Släck lamporna och visa ditt engagemang för en hållbar framtid och den biologiska mångfalden. Ta tillfället i akt att reflektera över din energianvändning och hur vi tillsammans kan bidra till en hållbar framtid.

– Earth Hour handlar inte bara om att spara el i en timme, det handlar om att inspirera till långsiktiga vanor som minskar vår klimatpåverkan. Varje insats, stor som liten, bidrar till ett mer hållbart samhälle, säger Carina Norling och Merissa Bajrektarevic.

De är energi- och klimatrådgivare i kommunerna Arboga, Fagersta, Flen, Hallstahammar, Katrineholm, Kungsör, Köping, Skinnskatteberg, Strängnäs, Surahammar och Vingåker.

Små steg kan göra stor skillnad

Genom att minska vår energianvändning kan vi både bidra till en mer hållbar framtid och sänka våra elkostnader. Men Earth Hour är också ett perfekt tillfälle att testa din energiberedskap. Klarar du en timme utan el? Skulle du klara dig i sju dagar om strömmen gick och samhällets stöd uteblev? Att reflektera över sin egen beredskap och göra små förbättringar kan vara avgörande i en krissituation. Låt Earth Hour bli startskottet för positiva förändringar – tillsammans gör vi skillnad!

Energispartips för privatpersoner

Säkerställ att du har mat och vatten

Om strömmen försvinner längre än en timme – har du mat som inte kräver el för tillagning? Tänk på konserver, torrvaror och alternativa matlagningsmetoder som spritkök eller stormkök.

Håll värmen

Vid strömavbrott under kalla perioder sjunker inomhustemperaturen snabbt. Ha tillgång till filtar, varma kläder och alternativa värmekällor.

Ha tillgång till information

Vid längre elavbrott kan internet och mobilnätet sluta fungera. En batteridriven eller vevradio hjälper dig att hålla dig uppdaterad om viktiga samhällsinformationer.

Energispartips för företag och organisationer

Gör ett strömavbrottstest

Earth Hour är ett bra tillfälle att testa hur verksamheten påverkas vid ett elavbrott. Vad fungerar och vad slutar att fungera? Har ni reservbelysning, exempelvis nödljus eller ficklampor?

Säkerställ att kritiska resurser finns tillgängliga

Hur hanteras verksamheten om elen försvinner i flera timmar eller dagar? Finns tillgång till vatten, mat och andra nödvändiga förnödenheter för anställda, kunder eller boende?

Se över värme och inomhusklimat

Har arbetsplatsen en plan för hur värmen bibehålls vid ett längre elavbrott? Finns det alternativa värmekällor, filtar eller möjlighet att samla personal i mindre utrymmen för att bevara värme?

Kommunikation och krisinformation

Hur får ni information vid en längre störning? Säkerställ att det finns alternativa kommunikationsvägar, såsom batteridriven eller vevradio, samt en tydlig krisplan för anställda och kunder.

Vill du veta mer?

Din kommun erbjuder kostnadsfri energi- och klimatrådgivning för hushåll, företag och organisationer. Kontakta oss för vägledning om hur du kan minska din energianvändning och stärka din energiberedskap.

Kostnadsfria föreläsningar om framtidens smarta fastigheter

Digitalisering kan påskynda den gröna omställningen, minska kostnader och bidra till bättre inomhusmiljö. Men att ta det första steget mot smartare fastigheter kan vara svårt. Därför arrangerar Energikontoret i Mälardalen tre kostnadsfria webbinarier med fokus på fastighetsteknik. Moderator är Niklas Zandelin, vd på innovationsföretaget eze System och grundare av modellen Elevate proptech som Eskilstuna kommun delfinansierar.

Gå till anmälan: Potentialen med proptech, 7 mars kl. 09.00-10.30

Många vill komma vidare med digitalisering men saknar kunskapen som krävs. Det visar intervjuer med 15 fastighetsbolag som Niklas Zandelin genomförde hösten 2024.

– Vi har fått många intressanta insikter, säger han. Små och mellanstora företag saknar ofta kunskap om ny teknik, och många fastighetschefer känner sig ganska ensamma i frågan.

Deltagare bestämmer innehållet

Intervjusvaren ligger till grund för tre webbinarier som Niklas Zandelin modererar. Han kommer dessutom anpassa innehållet efter frågor och förslag som deltagare skickar in under webbinarieseriens gång.

Målet är att skapa bättre förutsättningar för proptech. Vi kommer börja med att gå igenom tekniken och berätta hur du kartlägger potentialen i just dina fastigheter. Niklas Zandelin, vd på eze System

Proptech kan minska kostnader på kort och lång sikt, men vissa åtgärder kräver större investeringar än andra.

– Därför går vi också igenom extern finansiering, investeringsstöd och hur lång tid det kan ta att räkna hem olika investeringar i ny teknik, säger Niklas Zandelin.

”Det är viktigt att vara positiv i övergången”

Ökad kunskap är en nyckel till att öka takten på digitaliseringen och i förlängningen den hållbara energiomställningen, menar han.

Det är helt naturligt att man inte har hunnit ta till sig ny teknik, det är därför vi satsar på att sprida kunskap genom webbinarier och nätverk. Min erfarenhet är att det är viktigt att vara positiv i övergången, för det finns enorm potential i proptech. Niklas Zandelin, vd på eze System

Medfinansieras av EU

Energikontoret i Mälardalen och NRGIZE arrangerar den kostnadsfria webbinarieserien om proptech inom ramen för Byggnadslyftet i Östra Mellansverige (2023–2026). Projektet medfinansieras av EU.

Gårdshotell med anor från 1500-talet storsatsar på att spara energi

Anrikt möter modernt på boutiquehotell och konferensanläggning Hem till Gården i Västerås. Ägare och vd Catharina Hollaus Barklund är mån om att bevara den kulturhistoriska miljön – och samtidigt hålla driften modern och energieffektiv. Därför vände hon sig Energikontoret i Mälardalen och genomförde flera energibesparande åtgärder. ”Det sänker elkostnaderna med 30 procent”, säger Catharina Hollaus Barklund.

I en lantlig miljö mitt i Västerås erbjuder Hem till Gården boutiquehotell, bistro och konferensanläggning. Under sina 20 år som ägare har Catharina Hollaus Barklund satsat på hållbara energival, som att installera bergvärme och byta fönster.

– Vi har ganska hög energiförbrukning. Uppvärmningen står för en stor del, och ugnar och kylar är också energislukande, säger hon.

Fick fullständig energianalys

Men listan på möjliga åtgärder kan göras lång och det är svårt att veta vad som ger bäst effekt. Därför tog hon kostnadsfri och opartisk hjälp av Energikontoret i Mälardalens energiexperter.

De kom på besök, tittade på allt och tog fram en fullständig energianalys. Då kunde jag fatta beslut baserade på fakta, i stället för att gissa mig till nästa steg. Jag fick se svart på vitt hur det stod till med energianvändningen. Catharina Hollaus Barklund, ägare och vd på Hem till Gården

Har checkat av hela listan

Energikontoret i Mälardalen kunde också rekommendera flera energibesparingsåtgärder. Mindre än ett år senare har Catharina Hollaus Barklund genomfört allihop.

– Vi investerade stort i energibesparing under 2024, säger hon. Jag har till exempel bytt en luftåtervinningsvärmepump, tilläggsisolerat en vind och installerat en solcellsanläggning på ladugårdstaken.

Kan räkna hem investeringen

Enligt beräkningarna borde energieffektiviseringsåtgärderna sänka företagets elkostnader med så mycket som en tredjedel.

– Det betyder att vi kan räkna hem den här investeringen redan om sju till åtta år, säger Catharina Hollaus Barklund.

Men företagets energiresa är långt ifrån slut, menar hon.

Det kommer dyka upp fler besparingsåtgärder man kan göra, så nu sparar vi till nästa! Catharina Hollaus Barklund, ägare och vd på Hem till Gården

Energikontoret i Mälardalen besökte Hem till Gården inom ramen för Grönt och energieffektivt näringsliv i Östra Mellansverige (2026–2029). Projektet medfinansieras av EU.

Skinnskattebergs kommun ny delägare till Energikontoret i Mälardalen

Skinnskattebergs kommun klev in som ny delägare till Energikontoret i Mälardalen genom aktieköp i december 2024. Till grund för beslutet ligger tillgång till rådgivning från bolagets energiexperter och möjligheten att öka kommunens handlingskraft i energi- och klimatomställning. ”Som delägare till bolaget tar Skinnskatteberg även del av lokal och regional samverkan”, säger Lina Gellermark, vd på Energikontoret i Mälardalen.

Skinnskatteberg har ett välmående näringsliv. Det finns nästan 500 aktiva företag i kommunen, och 2024 registrerade sig 30 nya verksamheter. Skinnskatteberg utsågs till vinnare av Bästa tillväxt 2024 i Västmanlands län av kreditupplysningsföretaget Syna. Att öka energikunskapen bland kommunens företagare ligger bolagets nya ägare varmt om hjärtat.

Vi har en lång tradition av diversifierat småföretagande. Med Energikontoret i Mälardalens hjälp finns det stor potential att stärka våra företags konkurrenskraft och samtidigt minska klimatpåverkan genom energieffektivisering. Robert Brinck, näringslivschef i Skinnskattebergs kommun

Energiplanering på längre sikt

Som delägare till bolaget får kommunen även stöd i det strategiska energiarbetet.

– Bolagets kompetens kommer väl till pass i utformning av kommunens handlingsplaner och strategier för energi- och klimatfrågor, säger Robert Brinck.

”Vi är starkare tillsammans”

År 2028 är samtliga kommuner och regioner i Södermanlands, Västmanlands och Uppsala län delägare till Energikontoret i Mälardalen – det är visionen för bolaget. Skinnskattebergs kommun har tagit ett viktigt steg mot att uppfylla den visionen.

– Vi är starkare tillsammans, säger Lina Gellermark, vd på Energikontoret i Mälardalen. Som delägare till bolaget tar Skinnskattebergs kommun även del av lokal och regional samverkan och samhandling. Det är konkreta steg mot att öka takten i energiomställningen.

Så minskar hantverksbryggeriet Nils Oscar energianvändningen med över 20 procent

När inflationen sköt i höjden tog vd och delägare Henrik Kihlberg experthjälp. Han vände sig till det icke-vinstdrivande bolaget Energikontoret i Mälardalen med målet att minska kostnader och göra gott för miljön. Nu har hantverksbryggeriet Nils Oscar sänkt elräkningen med en tiondel. Näst på tur står att minska energianvändningen ännu mer genom värmeväxling.

Nils Oscar började som ett av landets första hantverksbryggerier på Kungsholmen i Stockholm. År 2007 gick flytten till anrika lokaler nära hamn och stadskärna i Nyköping. Nu står företagets energiresa i fokus för Henrik Kihlberg, vd och delägare.

Även om vi använder grön el är det viktigt att inte slösa med den. Henrik Kihlberg, vd och delägare på Nils Oscar

Små åtgärder gjorde stor skillnad

Hösten 2023 och våren 2024 kom Energikontoret i Mälardalens energiexperter Jesper och Jonathan på besök. De tittade på bryggeriets lokaler, maskiner, rutiner och elavtal – och hade flera energispartips. Ett exempel är att byta till LED-belysning.

– Vissa saker visste vi om, och de var lätta att rätta till. Redan när vi ändrade våra scheman, alltså när vi slår av och på värme och kyla, kom vi ned ganska mycket i kostnad, säger Henrik Kihlberg.

Energibesparingen motsvarar tio villor

Energikontoret i Mälardalens analys visade också att bryggeriet kan minska energianvändningen med upp till ytterligare 20 procent. Lösningen är att återanvända energi från uppvärmning och nedkylning. Den potentiella besparingen per år motsvarar 200 000 kilowattimmar, lika mycket energi som 10 genomsnittliga svenska villor använder.

– För oss har värmeväxling en bra miljöeffekt, säger Henrik Kihlberg. Det är lite svårare att åtgärda, men nu har vi en plan och vet hur vi ska göra.

Han tipsar andra företagare att också ta hjälp från sitt energikontor.

Det händer hela tiden nya saker med energi och teknikutveckling som Energikontoret i Mälardalen håller koll på. Henrik Kihlberg, vd och delägare på Nils Oscar

Energikontoret i Mälardalen besökte hantverksbryggeriet Nils Oscar i Nyköping inom ramen för Grönt och energieffektivt näringsliv i Östra Mellansverige (2026–2029). Projektet medfinansieras av EU.

Så kan energigemenskaper bidra till ett hållbart elsystem

När tre flerbostadshus delar solceller, ett batterilager och elbilsladdare minskar deras elkostnader och belastningen på elnätet. Det visar examensarbetet som Carl Karlsson har skrivit på Energikontoret i Mälardalen. ”Elanvändningen i Sverige ökar snabbt, men att bygga ut nya elförbindelser i region- och transmissionsnät kan ta upp till 15 år. Motsvarande process i lokalnätet kan ta upp till 2 år. Därför är det viktigt att också satsa på tekniker som kan frigöra effekt i elnätet”, säger han.

Länk: Läs Carl Karlsson examensarbete ”Energigemenskap i Eskilstuna kommun”

Energigemenskaper är ovanliga i Sverige och saknar en tydlig definition i svensk lagstiftning. Det hämmar framväxten av elsystem som låter hushåll lagra och dela på lokalt producerad energi, menar Carl Karlsson. I januari tog han examen från civilingenjörsprogrammet i energisystem vid Uppsala universitet och Sveriges lantbruksuniversitet (SLU).

Utan energigemenskaper går vi miste om möjligheter att minska hushållens effektbehov från de lokala elnäten, vilket också skulle minska belastningen på elnäten och bidra till ett mer robust och hållbart elsystem. Carl Karlsson, civilingenjör i Energisystem

Exempel med tre verkliga flerbostadshus

I sitt examensarbete har han undersökt hur en energigemenskap med tre flerbostadshus skulle prestera. Den skulle ha en takbaserad solcellsanläggning, ett batterilagringssystem, åtta laddpunkter för elfordon och ett internt lågspänningsnät. Carl Karlsson har hämtat verkliga historiska data för byggnadernas fastighetsel från Eskilstuna kommunfastigheter AB, historiska elprisdata från Nord Pool samt nätavgifter från de lokala elnätsägarna Eskilstuna Energi och Miljö.

För att också kunna ta med solcellsproduktionen, elbilsladdningen och hushållselen i beräkningarna har jag fått ta del av syntetiska, men verklighetstrogna data. De kommer bland annat från mina handledare vid Uppsala universitet och på Energikontoret i Mälardalen. Carl Karlsson, civilingenjör i Energisystem

Effektbehov, köpt el och elkostnad minskar

Resultaten för energigemenskapen ser olika ut beroende på årstid och hur batterilagret används. Systemets effektbehov skulle minska med cirka 7 till 23 procent beroende på årstid och styrningsstrategi för batterilagret. Mängden köpt el skulle minska med strax över 18 procent, och den årliga elkostnaden skulle minska med upp till cirka 27 procent.

– Hushållen använder fortfarande lika mycket el, men en större andel är egenproducerad och tack vare batterilagret belastar de inte elnätet i lika hög grad. Energigemenskapen skulle alltså gynna energigemenskapens ägare genom kostnadsbesparingar och elnätsägarna i form av ett minskat effektbehov från det lokala elnätet, säger Carl Karlsson.

Butiksägare minskar elanvändningen i anrik Enköpingsbutik

Cykelhörnan har drivits av tre generationer i över 100 år. Till butiken kommer lokala Enköpingsbor och långväga kunder för att köpa cyklar, trädgårdsmaskiner och jaktutrustning. Butiksägare Pelle Karlsson kontaktade nyligen Energikontoret i Mälardalen för kostnadsfri och opartisk rådgivning. Nu har verksamheten minskad elanvändning och lägre kostnader. ”Ju mindre el vi använder, desto bättre för miljön är det”, säger han.

Butiksägare Pelle Karlsson är intresserad av energi. När Energikontoret i Mälardalen besökte Cykelhörnan, i mars 2023, var han redan på god väg mot olika energibesparingar.

– Jag är lite av en siffernörd och tycker att det är viktigt att hålla koll på kostnader för el, energi och värme, säger Pelle Karlsson.

Rapport med åtgärdsförslag

Efter företagsbesöket fick han en rapport med rekommenderade åtgärder. Den är ett värdefullt underlag, menar Pelle Karlsson. När han bytte butikens 25 år gamla armaturer till ny LED-belysning minskade elanvändningen märkbart.

– Dessutom är det ljusare i butiken nu, trots att lamporna drar mindre el, säger Pelle Karlsson.

Effektivare drift av belysning och ventilation

I en lokal om 500 kvadratmeter kan även små åtgärder göra stor skillnad. Rörelsesensorer för belysningen och timers har ytterligare minskat butikens elanvändning.

Ventilationen brukade jobba dygnet runt vilket är onödigt, så nu är den bara i gång under dagtid i stället. Pelle Karlsson, butiksägare på Cykelhörnan i Enköping

Följer priser och prognoser

I rapporten lyfter Energikontoret i Mälardalen också värdet av att hålla ett öga på elmarknaden och den egna energianvändningen – gärna varje vecka.

De som bildar sig en uppfattning om vad som är normalt för verksamheten märker mycket snabbare om någonting blir fel. Sofia Ekbring, projektledare på Energikontoret i Mälardalen

Och Pelle Karlsson håller helhjärtat med. Han följer både priser och prognoser för att välja rätt mellan fasta och rörliga elavtal. Därför gick det heller inte omärkt förbi när butikens fjärrvärmeanvändning plötsligt sköt i höjden. Pelle Karlsson bad om ett mätarbyte, varefter kostnaden från 2023 till 2024 minskade med nästan en fjärdedel. På frågan om han rekommenderar andra företagare att ta hjälp från sitt regionala energikontor, är svaret ett självklart ja.

– Det är extra bra för de som vill få bättre koll på sin elanvändning, säger Pelle Karlsson.

Från praktikant till rådgivare – energiingenjör Merissa Bajrektarevic

Möt Merissa, kommunal energi- och klimatrådgivare som hjälper boende och företag i Strängnäs, Katrineholm, Flen och Vingåker minska sin energianvändning och klimatpåverkan. Efter examen från energiingenjörsprogrammet vid TUC Yrkeshögskola i Tranås har Energikontoret i Mälardalens tidigare praktikant återvänt, nu i rollen som rådgivare: ”Det känns fantastiskt att vara tillbaka,” säger hon.

Intresset för energi- och klimatrådgivning har ökat i takt med en osäker elmarknad. Privatpersoner, företag och föreningar kan vända sig till den kostnadsfria tjänsten som erbjuds i nästan alla kommuner i Sverige.

– Vi svarar på frågor via e-post och telefon, men erbjuder även platsbesök. Vid platsbesöken kollar vi bland annat på de tekniska systemen, som kyl- och värmesystem samt ventilationssystemet, och vi tittar på byggnadens klimatskal för att identifiera eventuella förbättringsmöjligheter, förklarar Merissa.

Identifierar energitjuvar

Som energirådgivare hjälper Merissa till att identifiera energibovar. Hon ger opartisk vägledning för att minska energianvändningen både på kort och lång sikt. Målet är att ge rådsökande förslag på åtgärder som kan spara energi och minska kostnaderna.

– Vi får ofta frågor om långsiktiga investeringar, till exempel solceller eller bergvärme, säger Merissa.

Hennes kunskaper från energiingenjörsutbildningen är värdefulla i rådgivningen. Merissas resa började redan under den första av utbildningens tre praktikperioder, som hon tillbringade på Energikontoret i Mälardalen.

Som ny på jobbet är det en stor fördel att ha fått prova på verksamheten som praktikant. Det gör att jag redan känner mig lite varm i kläderna. Merissa Bajrektarevic, energi- och klimatrådgivare

Kunniga kollegor och starkt nätverk som stöd

Som kommunal energi- och klimatrådgivare är Merissa en del av ett engagerat nätverk. Rådgivare samarbetar över kommungränser, delar erfarenheter och deltar i regelbundna träffar. Energikontoret i Mälardalen fungerar som regional utvecklingsledare och koordinerar nätverket, vilket skapar en stark gemenskap inom teamet.

– Det är en stor trygghet att kunna vända sig till mina kunniga och stöttande kollegor på Energikontoret i Mälardalen när det behövs, säger Merissa.

Länk: Gå till energi- och klimatrådgivningen i din kommun
Länk: Merissa Bajrektarevic satsar på energibranschen

Carl Karlsson skriver exjobb om energigemenskaper på Energikontoret i Mälardalen

Föreställ dig att du behöver tända lampor, laga mat och ladda elbilen just när elpriset är som högst. Men det märks inte på elräkningen – för du producerar, lagrar och delar energi med dina grannar. Så ska en energigemenskap fungera. Men hur mycket kan effektbehovet minska när flera byggnader delar på energi från solpaneler och ett batterilagringsystem? Det undersöker civilingenjörsstudent Carl Karlsson på Energikontoret i Mälardalen.

Carl Karlsson läser det femte och sista året på civilingenjörsprogrammet i energisystem vid Uppsala universitet och Sveriges lantbruksuniversitet (SLU). I sitt examensarbete tittar han närmare på hur energigemenskaper kan bidra till ett mer flexibelt och robust energisystem.

– Säg att tre flerbostadshus kan kopplas samman, dela på elen från solpaneler och använda batterier för att lagra energi. Då minskar bostädernas gemensamma effektbehov och det gör att de kan köpa mindre el från elnätet, säger Carl Karlsson.

Data från flera källor

Han använder till stor del syntetiska data, men de tre flerbostadshusen finns på riktigt. Carl Karlsson får information om bostädernas fastighetsel från Eskilstuna Kommunfastigheter AB och använder databasen PVGIS för att estimera hur mycket el solpaneler skulle kunna producera.

– Förhoppningsvis bidrar det minskade effektbehovet till att belastningen på elnätet minskar samtidigt som kostnaden för köpt el för energigemenskapens brukare minskar. På så vis skulle energigemenskaper kunna bidra till nytta för både konsumenterna och elnätsbolagen, säger han.

Medverkar i nätutvecklingsprojekt

Till sin hjälp har Carl Karlsson också handledare Rasmus Luthander, projektledare i projektet Elsmarta Östra Mellansverige på Energikontoret i Mälardalen. De kom först i kontakt med varandra när Rasmus Luthander höll en gästföreläsning på Uppsala universitet om batterilagring i fastigheter och kraftsystemet.

Under utbildningen har jag verkligen insett hur många intressanta möjligheter det finns inom elkraft. Carl Karlsson, student på civilingenjörsprogrammet i energisystem vid Uppsala universitet och Sveriges lantbruksuniversitet (SLU)

”Energigemenskaper har stor potential”

Efter examen skulle det vara spännande att arbeta vidare med elnätsutveckling, menar han.

– Jag tror att energigemenskaper har stor potential att bidra till ett hållbart energisystem, men det kräver ett tydligare regelverk, och för att öka takten i omställningen behöver vi också eldsjälar som brinner för elektrifieringen av samhället, säger Carl Karlsson.

Han presenterar sitt examensarbete i januari 2025.

Från elektriker till energiingenjör

Under tio veckor gör Elias Karpmyr praktik på Energikontoret i Mälardalen. Det är ett icke-vinstdrivande bolag med syfte att öka takten i den hållbara energiomställningen. Han läser det andra och sista året på energiingenjörsprogrammet vid yrkeshögskolan Nackademin. Efter examen väntar en arbetsmarknad som ropar efter kunniga energispecialister: ”Det är en stor fördel att få prova olika arbetsuppgifter under praktiken”, säger Elias Karpmyr.

Från företagsbesök och energirådgivning, till projektarbete och rapportskrivande – för praktikant Elias Karpmyr är ingen dag den andra lik. Efter ett par veckor på Energikontoret i Mälardalens Uppsalakontor har han hunnit prova på en rad olika arbetsuppgifter.

Just nu följer jag den kommunala energi- och klimatrådgivningens dagliga arbete och hjälper dem svara på frågor från privatpersoner och företag. Elias Karpmyr, LIA-praktikant på Energikontoret i Mälardalen

Stort intresse för energi

Han har jobbat som elektriker i sju år. Att bli energiingenjör känns därför som ett naturligt nästa steg.

– Elektriker märker den snabba utvecklingen tydligt, det händer bara mer och mer i branschen med solceller, elbilsladdning, nya värmesystem och batterier. Jag fick mer varierade arbetsuppgifter och det ökade mitt energiintresse, säger Elias Karpmyr.

Många roller inom hållbar utveckling

Efter examen från energiingenjörsprogrammet på Nackademin lockar flera karriärvägar. En av dem är teknisk fastighetsförvaltning.

– Jag upplever att det är stort fokus på energianvändning i fastighetsbolag, energieffektivisering behövs för att byggnader ska kunna möta kraven för miljöcertifieringar och det har flera ekonomiska fördelar, säger Elias Karpmyr.

Han har också fått upp ögonen för nätutvecklingsplanering och förnybar energi.

– Även energiutredning och energikartläggning verkar spännande. Det är det som är så bra med praktik, att jag får upptäcka och prova på olika möjligheter och se vad som är kul, säger Elias Karpmyr.