Resurseffektiva och framtidssäkra byggnader i östra Mellansverige

Projektets mål är att små- och medelstora fastighetsägare inom offentlig och privat sektor ska genomföra åtgärder som minskar branschens klimatpåverkan. Genom goda exempel, studiebesök, seminarier och regionala plattformar för kunskapsutbyte lyfts hållbarhetsfrågor ur ett brett perspektiv. Exempel är ökad digitalisering av fastighetsbeståndet, batterilager, effektstyrning och balansering av elnät och mer miljövänliga materialval ur ett livscykelperspektiv.

Bakgrund

Resurseffektiva och framtidssäkra byggnader i östra Mellansverige baseras på lärdomar från projektet Samverkan för hållbara byggnader i en koldioxidsnål ekonomi (2016–2020). De regionala aktörer som deltog i projektet ökade sin kunskap om att bygga, förvalta och renovera fastigheter med fokus på bästa möjliga energiprestanda och låg klimatpåverkan.

Energikontor i samverkan för smartare energianvändning (ESSE)

Målet är att stärka förutsättningarna för en mer resurseffektiv energianvändning i bostadsföretag, bostadsrättsföreningar och byggnader i offentlig verksamhet i östra Mellansverige.

”Vi kommer få ett lika bra resultat”

ESSE bygger på lärdomar från projektet Energieffektiva företag genom energikontor i samverkan som drevs av Energikontoret Region Örebro län 2015–2018. Inom ramen för satsningen genomförde tre bostadsrättsföreningar, med sammanlagt 110 bostäder, åtgärder som sänkte energikostnaderna med i genomsnitt 70 000 kronor per förening och år.

– Eftersom vi kommer jobba nära fastighetsägare och bostadsrättsföreningar, och erbjuda dem stöd i form av utbildningar och energiomgångar, tror vi att vi kommer få ett lika bra resultat nu, säger Stefan Bernström, projektledare för ESSE på Energikontoret Region Örebro län.

Framtidens solel i östra Mellansverige (fas två)

Till grund för projektet låg regeringens mål för energipolitiken. 2020 ska 50 procent av Sveriges energianvändning komma från förnybara källor och 2040 ska den till 100 procent komma från förnybara källor. Solel är en sådan förnybar källa.

Ett samverkansprojekt

Vi deltog i projektet tillsammans med ett antal koordinatorer. De är Energikontoret Östergötland, Region Örebro län, Länsstyrelsen Västmanland, Stuns Energi och Almi Företagspartner Östergötland.

Energieffektiva företag i östra Mellansverige

De tio projektaktiviteterna var stärkt samordning mellan Energikontoret i Mälardalen, Energikontoret Region Örebro län och Energikontoret Östra Götaland under projektperioden (1), stärkt samverkan mellan viktiga aktörer (2) och Energiforum, en dialogplattform och mötesplats för företag, leverantörer, forskare, innovatörer och myndigheter (4). Att effektivisera energi- och klimatrådgivarnas företagsrådgivning (5), kunskapsinsatser mot nyckelpersoner i verksamheterna (6) och aktiviteten ”Energismart är lika med affärssmart” (7) var ytterligare aktiviteter. Och slutligen genomfördes energieffektiva företagsnätverk (8), innovativa lösningar (9) och projektkoordinering och administration (10).

Svenska Solelmässan

Energikontoret i Mälardalen arrangerade evenemanget årligen från 2014–2020. 2019 lockade mässan ett tusental nationella och internationella deltagare till Uppsala Konsert och Kongress (UKK). Och 2020, när Svenska Solelmässan genomfördes digitalt på grund av den rådande covid-19-pandemin, lockade evenemanget över 500 deltagare till en digital plattform.

Information och rådgivning om mindre kyl- och värmeanläggningar

Inom ramen för projektet användes metoden hitta – kontakta – besöka – ge råd. Den kommunala energi- och klimatrådgivningen arbetade tillsammans med kvalitetsgranskade leverantörsnätverk, framför allt Energi- och miljötekniska föreningen samt Energieffektiviseringsföretagen, för att stödja verksamheter i sitt energieffektiviseringsarbete.

En av fem kunde spara mer än 20 procent energi

Över 250 rådgivningsbesök genomfördes inom ramen för projektet. Cirka 30 procent av de besöka verksamheterna bedömdes ha potential att spara 5–10 procent energi. Cirka 20 procent bedömdes ha potential att spara 20 procent energi. Och cirka 20 procent bedömdes kunna spara mer än 20 procent energi. De mest vanligen rekommenderade energieffektiviseringsåtgärderna för att åstadkomma den energibesparingen berörde, utöver kyl- och värmeanläggningar, belysning, ventilation och tomgångsförbrukningar. Andra åtgärder som rekommenderades rörde exempelvis tryckluft, solenergi och klimatskal (det vill säga de delar av en byggnad som gränsar mot den yttre omgivningen).

Energieffektiva bostadsrättsföreningar

På de rådgivande besöken utbildades hela eller delar av styrelsen i energieffektiviseringsåtgärder och vilka resultat de kan ge. Rådgivningen innefattade även information som höjde beställarkompetensen bland styrelsemedlemmarna i bostadsrättsföreningarna.

Nationella noder för lågenergibyggande

Samarbetsparter till projektet var även intresseorganisationerna Sveriges Byggindustrier, Fastighetsägarna och Byggherrarna, samt centrala nationella stödprogram för energieffektivt byggande som organisationerna drev eller medverkade i. De utbildnings- och informationsinsatser som genomfördes inom ramen för projektet visade att det fanns intresse för ökad beställarkunskap om nationellt framtagna metoder, verktyg och energieffektiv teknik. Energikontoret i Mälardalen bidrog även till ett planeringsunderlag som visade en möjlig besparingspotential om cirka 12GWh.

Lågenergihus för attraktivt boende (nationellt)

Informations- och utbildningsinsatserna bestod framför allt av heldagsseminarier med tillhörande utbildningsmaterial. Innehållet hämtades till stor del från branschorganisationer som Swedisol, Svensk Ventilation och Sveriges Centrum för Nollenergihus.

Energikartläggning Västmanland

Som underlag till rapporten arrangerade Energikontoret i Mälardalen dialogmöten och undersökte kommunernas klimatstrategier, energiplaner och handlingsplaner för energieffektivisering.