Butiksägare minskar elanvändningen i anrik Enköpingsbutik

Cykelhörnan har drivits av tre generationer i över 100 år. Till butiken kommer lokala Enköpingsbor och långväga kunder för att köpa cyklar, trädgårdsmaskiner och jaktutrustning. Butiksägare Pelle Karlsson kontaktade nyligen Energikontoret i Mälardalen för kostnadsfri och opartisk rådgivning. Nu har verksamheten minskad elanvändning och lägre kostnader. ”Ju mindre el vi använder, desto bättre för miljön är det”, säger han.

Butiksägare Pelle Karlsson är intresserad av energi. När Energikontoret i Mälardalen besökte Cykelhörnan, i mars 2023, var han redan på god väg mot olika energibesparingar.

– Jag är lite av en siffernörd och tycker att det är viktigt att hålla koll på kostnader för el, energi och värme, säger Pelle Karlsson.

Rapport med åtgärdsförslag

Efter företagsbesöket fick han en rapport med rekommenderade åtgärder. Den är ett värdefullt underlag, menar Pelle Karlsson. När han bytte butikens 25 år gamla armaturer till ny LED-belysning minskade elanvändningen märkbart.

– Dessutom är det ljusare i butiken nu, trots att lamporna drar mindre el, säger Pelle Karlsson.

Effektivare drift av belysning och ventilation

I en lokal om 500 kvadratmeter kan även små åtgärder göra stor skillnad. Rörelsesensorer för belysningen och timers har ytterligare minskat butikens elanvändning.

Ventilationen brukade jobba dygnet runt vilket är onödigt, så nu är den bara i gång under dagtid i stället. Pelle Karlsson, butiksägare på Cykelhörnan i Enköping

Följer priser och prognoser

I rapporten lyfter Energikontoret i Mälardalen också värdet av att hålla ett öga på elmarknaden och den egna energianvändningen – gärna varje vecka.

De som bildar sig en uppfattning om vad som är normalt för verksamheten märker mycket snabbare om någonting blir fel. Sofia Ekbring, projektledare på Energikontoret i Mälardalen

Och Pelle Karlsson håller helhjärtat med. Han följer både priser och prognoser för att välja rätt mellan fasta och rörliga elavtal. Därför gick det heller inte omärkt förbi när butikens fjärrvärmeanvändning plötsligt sköt i höjden. Pelle Karlsson bad om ett mätarbyte, varefter kostnaden från 2023 till 2024 minskade med nästan en fjärdedel. På frågan om han rekommenderar andra företagare att ta hjälp från sitt regionala energikontor, är svaret ett självklart ja.

– Det är extra bra för de som vill få bättre koll på sin elanvändning, säger Pelle Karlsson.

Från praktikant till rådgivare – energiingenjör Merissa Bajrektarevic

Möt Merissa, kommunal energi- och klimatrådgivare som hjälper boende och företag i Strängnäs, Katrineholm, Flen och Vingåker minska sin energianvändning och klimatpåverkan. Efter examen från energiingenjörsprogrammet vid TUC Yrkeshögskola i Tranås har Energikontoret i Mälardalens tidigare praktikant återvänt, nu i rollen som rådgivare: ”Det känns fantastiskt att vara tillbaka,” säger hon.

Intresset för energi- och klimatrådgivning har ökat i takt med en osäker elmarknad. Privatpersoner, företag och föreningar kan vända sig till den kostnadsfria tjänsten som erbjuds i nästan alla kommuner i Sverige.

– Vi svarar på frågor via e-post och telefon, men erbjuder även platsbesök. Vid platsbesöken kollar vi bland annat på de tekniska systemen, som kyl- och värmesystem samt ventilationssystemet, och vi tittar på byggnadens klimatskal för att identifiera eventuella förbättringsmöjligheter, förklarar Merissa.

Identifierar energitjuvar

Som energirådgivare hjälper Merissa till att identifiera energibovar. Hon ger opartisk vägledning för att minska energianvändningen både på kort och lång sikt. Målet är att ge rådsökande förslag på åtgärder som kan spara energi och minska kostnaderna.

– Vi får ofta frågor om långsiktiga investeringar, till exempel solceller eller bergvärme, säger Merissa.

Hennes kunskaper från energiingenjörsutbildningen är värdefulla i rådgivningen. Merissas resa började redan under den första av utbildningens tre praktikperioder, som hon tillbringade på Energikontoret i Mälardalen.

Som ny på jobbet är det en stor fördel att ha fått prova på verksamheten som praktikant. Det gör att jag redan känner mig lite varm i kläderna. Merissa Bajrektarevic, energi- och klimatrådgivare

Kunniga kollegor och starkt nätverk som stöd

Som kommunal energi- och klimatrådgivare är Merissa en del av ett engagerat nätverk. Rådgivare samarbetar över kommungränser, delar erfarenheter och deltar i regelbundna träffar. Energikontoret i Mälardalen fungerar som regional utvecklingsledare och koordinerar nätverket, vilket skapar en stark gemenskap inom teamet.

– Det är en stor trygghet att kunna vända sig till mina kunniga och stöttande kollegor på Energikontoret i Mälardalen när det behövs, säger Merissa.

Länk: Gå till energi- och klimatrådgivningen i din kommun
Länk: Merissa Bajrektarevic satsar på energibranschen

Carl Karlsson skriver exjobb om energigemenskaper på Energikontoret i Mälardalen

Föreställ dig att du behöver tända lampor, laga mat och ladda elbilen just när elpriset är som högst. Men det märks inte på elräkningen – för du producerar, lagrar och delar energi med dina grannar. Så ska en energigemenskap fungera. Men hur mycket kan effektbehovet minska när flera byggnader delar på energi från solpaneler och ett batterilagringsystem? Det undersöker civilingenjörsstudent Carl Karlsson på Energikontoret i Mälardalen.

Carl Karlsson läser det femte och sista året på civilingenjörsprogrammet i energisystem vid Uppsala universitet och Sveriges lantbruksuniversitet (SLU). I sitt examensarbete tittar han närmare på hur energigemenskaper kan bidra till ett mer flexibelt och robust energisystem.

– Säg att tre flerbostadshus kan kopplas samman, dela på elen från solpaneler och använda batterier för att lagra energi. Då minskar bostädernas gemensamma effektbehov och det gör att de kan köpa mindre el från elnätet, säger Carl Karlsson.

Data från flera källor

Han använder till stor del syntetiska data, men de tre flerbostadshusen finns på riktigt. Carl Karlsson får information om bostädernas fastighetsel från Eskilstuna Kommunfastigheter AB och använder databasen PVGIS för att estimera hur mycket el solpaneler skulle kunna producera.

– Förhoppningsvis bidrar det minskade effektbehovet till att belastningen på elnätet minskar samtidigt som kostnaden för köpt el för energigemenskapens brukare minskar. På så vis skulle energigemenskaper kunna bidra till nytta för både konsumenterna och elnätsbolagen, säger han.

Medverkar i nätutvecklingsprojekt

Till sin hjälp har Carl Karlsson också handledare Rasmus Luthander, projektledare i projektet Elsmarta Östra Mellansverige på Energikontoret i Mälardalen. De kom först i kontakt med varandra när Rasmus Luthander höll en gästföreläsning på Uppsala universitet om batterilagring i fastigheter och kraftsystemet.

Under utbildningen har jag verkligen insett hur många intressanta möjligheter det finns inom elkraft. Carl Karlsson, student på civilingenjörsprogrammet i energisystem vid Uppsala universitet och Sveriges lantbruksuniversitet (SLU)

”Energigemenskaper har stor potential”

Efter examen skulle det vara spännande att arbeta vidare med elnätsutveckling, menar han.

– Jag tror att energigemenskaper har stor potential att bidra till ett hållbart energisystem, men det kräver ett tydligare regelverk, och för att öka takten i omställningen behöver vi också eldsjälar som brinner för elektrifieringen av samhället, säger Carl Karlsson.

Han presenterar sitt examensarbete i januari 2025.

Från elektriker till energiingenjör

Under tio veckor gör Elias Karpmyr praktik på Energikontoret i Mälardalen. Det är ett icke-vinstdrivande bolag med syfte att öka takten i den hållbara energiomställningen. Han läser det andra och sista året på energiingenjörsprogrammet vid yrkeshögskolan Nackademin. Efter examen väntar en arbetsmarknad som ropar efter kunniga energispecialister: ”Det är en stor fördel att få prova olika arbetsuppgifter under praktiken”, säger Elias Karpmyr.

Från företagsbesök och energirådgivning, till projektarbete och rapportskrivande – för praktikant Elias Karpmyr är ingen dag den andra lik. Efter ett par veckor på Energikontoret i Mälardalens Uppsalakontor har han hunnit prova på en rad olika arbetsuppgifter.

Just nu följer jag den kommunala energi- och klimatrådgivningens dagliga arbete och hjälper dem svara på frågor från privatpersoner och företag. Elias Karpmyr, LIA-praktikant på Energikontoret i Mälardalen

Stort intresse för energi

Han har jobbat som elektriker i sju år. Att bli energiingenjör känns därför som ett naturligt nästa steg.

– Elektriker märker den snabba utvecklingen tydligt, det händer bara mer och mer i branschen med solceller, elbilsladdning, nya värmesystem och batterier. Jag fick mer varierade arbetsuppgifter och det ökade mitt energiintresse, säger Elias Karpmyr.

Många roller inom hållbar utveckling

Efter examen från energiingenjörsprogrammet på Nackademin lockar flera karriärvägar. En av dem är teknisk fastighetsförvaltning.

– Jag upplever att det är stort fokus på energianvändning i fastighetsbolag, energieffektivisering behövs för att byggnader ska kunna möta kraven för miljöcertifieringar och det har flera ekonomiska fördelar, säger Elias Karpmyr.

Han har också fått upp ögonen för nätutvecklingsplanering och förnybar energi.

– Även energiutredning och energikartläggning verkar spännande. Det är det som är så bra med praktik, att jag får upptäcka och prova på olika möjligheter och se vad som är kul, säger Elias Karpmyr.

Branschexperter berättar: Så ställer vi om energisystemet

Resan mot att göra energisystemet robust, flexibelt och förnybart är en stor utmaning för de flesta kommuner. Men vägen dit är också kantad av möjligheter – i form av beprövade lösningar och ny energiteknik i snabb utveckling. På konferensen Energitinget diskuterar därför branschexperter hur den offentliga sektorn kan öka takten i omställningen. Bland annat genom flexibilitet, energieffektivisering och energilagring.

I energieffektivisering finns enorm outnyttjad potential. Det säger Lotta Bångens, vd på intresseorganisationen Eneff och talare på Energitinget.

– Vi kan inte säkra ett pålitligt och hållbart energisystem utan att också kraftigt effektivisera vår energianvändning. Men det pågår mer diskussioner om hur vi kan öka elproduktionen än om hur vi kan använda elen vi redan har på ett mer effektivt sätt, säger hon.

Heby kommun som gott exempel

En annan konferenstalare är Isabella Agerhäll, projektledare på Energikontoret i Mälardalen, som kommer dela goda exempel från bolagets samarbete med Heby kommun.

Sedan det kraftigt ansträngda energiläget vintern 2021–2022 har vi gjort flera besök till Heby för att utvärdera hur kommunverksamheterna kan spara el. Och nu har de genomfört åtgärder som minskar energianvändningen från ventilation, belysning, vattenproduktion, avloppsrening och måltidsverksamheten. Isabella Agerhäll, projektledare på Energikontoret i Mälardalen

Vi direktsänder från Eskilstuna folkhögskola i Munktellstaden

I diskussionen på konferensen deltar bland andra strateg Marianne Lind och projektledare Milian Nelzén från Region Östergötland. De kommer berätta hur restvärmekartläggning kan hjälpa kommuner till nyetableringar. Linda Werther, avdelningschef på Eskilstuna Strängnäs Energi & Miljö, deltar också i panelsamtal om hur kommunen kan möjliggöra lokal flexibilitet och energilagring i energisystemet. Och Anders Levay, projektledare på Eskilstuna kommun, delar sina lärdomar från att driva projekt om att rusta upp fastigheter med energieffektivisering i fokus.

Länk: Program och kostnadsfri anmälan till Energitinget 2024

Kostnadsfritt att delta

Energitinget medfinansieras av Europeiska unionen, och bakom evenemanget står Energikontoret i Mälardalen, Eskilstuna kommun, länsstyrelsen Östergötland och regionerna Sörmland, Örebro län och Östergötland. Vi arrangerar konferensen inom ramen för projektet Elsmarta Östra Mellansverige (2023–2026).

– Energitinget vänder sig framför allt till kommunstrateger, tjänstepersoner i den offentliga sektorn och fastighetsägare, men konferensen är öppen för alla som är intresserade av energiomställning, säger Helena Ek, evenemangsansvarig på Energikontoret i Mälardalen.

”Energieffektivisering är nyckeln till energipusslet”

Vi behöver mer el. Det är ingen hemlighet att elektrifieringen av samhället och den hållbara omställningen kräver mer energi. Men vi pratar alldeles för lite om hur vi faktiskt använder elen. Det menar Lotta Bångens, vd på Sveriges intresseorganisation för energieffektivisering, Eneff. Onsdag 9 oktober delar hon med sig av framtidslösningar på den direktsända konferensen Energitinget, i Eskilstuna.

En utmaning är att energieffektivisering handlar om ”de många små besluten som måste fattas hela tiden”, säger Lotta Bångens, vd på Eneff. Men aktörer som EU och långivande banker ställer allt striktare energikrav, och med energieffektivisering kommer också flera fördelar.

– Energieffektivisering är bättre för klimatet och går hand i hand med ekonomisk lönsamhet, så det ger dubbel vinst. Dessutom sänker du inte bara din egen elräkning, du bidrar också till att elpriset per kilowattimme sjunker för alla, eftersom energieffektivisering har ganska stor hävstångseffekt, säger hon.

”Det finns många bra hjälpmedel”

På konferensen Energitinget ska Lotta Bångens berätta hur vi kan göra offentliga fastigheter mer energieffektiva. Hon hoppas att de som lyssnar framför allt tar med sig att de ska ta hjälp och inte vänta med att genomföra åtgärder.

Börja nu! Gör en plan för alla byggnader i kommunen. Det finns många bra hjälpmedel, som regionala energikontor och entreprenörer, och vi på Eneff har en upphandlingsmodell som följer lagen om offentlig upphandling. Lotta Bångens, vd på Eneff

För ett prisvärt, pålitligt och hållbart energisystem

Lotta Bångens är en av grundarna som för 15 år sedan startade Energieffektiviseringsföreningen (Eneff). Intresseorganisationen arbetar för ett prisvärt, pålitligt och hållbart energisystem och har idag 126 medlemmar, från hela landet.

Vi kan inte säkra ett pålitligt och hållbart energisystem utan att också kraftigt effektivisera vår energianvändning, men det pågår mer diskussioner om hur vi kan öka elproduktionen än om hur vi kan använda elen vi redan har på ett mer effektivt sätt. Lotta Bångens, vd på Eneff

Kostnadsfritt att delta

Energitinget medfinansieras av Europeiska unionen, och bakom evenemanget står Energikontoret i Mälardalen, Eskilstuna kommun, länsstyrelsen Östergötland och regionerna Sörmland, Örebro län och Östergötland. Vi arrangerar konferensen inom ramen för projektet Elsmarta Östra Mellansverige (2023–2026).

Nytt verktyg för fastighetsägare att stegvis minska byggnaders utsläpp: ”Det finns gigantisk potential i det befintliga beståndet”

Det är såklart viktigt att tänka hållbart när vi bygger nytt. Men hur kan vi minska klimatpåverkan från våra befintliga bostäder, arbetsplatser och andra byggnader? Här saknar vi forskning och fokus, menar Catarina Warfvinge, universitetslektor inom bygg- och miljöteknologi vid Lunds Tekniska Högskola. Därför utvecklade hon Klimatstegen – ett kostnadsfritt verktyg för fastighetsägare som vill minska klimatpåverkan från fastighetsdrift och förvaltning.

Klimatstegen är ett verktyg för fastighetsägare som inte har råd att göra stora investeringar, men som ändå steg för steg vill komma i gång med klimatarbetet i sina befintliga byggnader.

– En bra början är att se över om energi- och vattenmätningen fungerar, och att se över driftrutinerna, det är billiga åtgärder och gör jättestor nytta, säger Catarina Warfvinge, universitetslektor inom bygg- och miljöteknologi vid Lunds Tekniska Högskola.

”Många klimatåtgärder kostar ingenting”

I Klimatstegen finns 220 åtgärdsförslag, som är sorterade efter nio klimatpåverkande områden. Åtgärderna kan sorteras efter kostnad. Fastighetsägarna får vägledning i att inte köpa dyr teknik innan de har gjort grundarbetet med mätningar och rutiner.

– Många åtgärdsförslag kostar väldigt lite eller ingenting alls att genomföra men ger stor effekt. De kan minska energianvändning, vattenförbrukning och utsläpp från materialval vid underhåll, reparationer och renoveringar, säger Catarina Warfvinge.

Anpassat efter branschens behov

Klimatstegen ska vara lätt att använda för de som fattar beslut om åtgärder. Därför har Catarina Warfvinge haft tätt samarbete med förvaltare och tekniska förvaltare inom ramen för initiativet Lokal Färdplan Malmö 2030.

– Vi har jobbat så nära dem som ska använda verktyget, de har förklarat hur de jobbar och vi använder begrepp som de förstår för att på bästa sätt visa hur de steg för steg kan förbättra sitt klimatarbete, säger hon.

Kostnadsfritt webbinarium för fastighetsägare

Tack vare återkopplingen från användare kan Catarina Warfvinge hela tiden förbättra verktyget. Nu arbetar hon med att lägga till klimatanpassningsåtgärder för att hjälpa fastighetsägare skydda byggnader mot väderförändringar. Torsdag 19 september presenterade hon Klimatstegen på ett kostnadsfritt webbinarium som arrangerades av Energikontoret i Mälardalen.

Mot minskad bilism och fler hållbara resor i Uppsala

Hur kan Uppsala uppmuntra fler barn och ungdomar att gå och cykla? Det har Marie Pellas, mobilitetsexpert på Energikontoret i Mälardalen, i uppdrag att svara på. Med utgång i över 4 000 fritextsvar från kommunens vårdnadshavarenkät har hon sammanställt förslag. De kan öka barnens resor med gång, cykel och kollektivtrafik till skolan. ”Många väljer bilen för att de upplever trafiken som farlig”, säger Marie Pellas.

Uppsala kommun arbetar på flera sätt för att minska biltrafiken där barn rör sig. Bland annat genom hållbara resor och mobility management. Det innebär att förändra resenärers attityder och beteenden.

Det kan vara en utmaning att få gehör för vikten av minskad biltrafik, men Energikontoret i Mälardalen har gett oss goda argument och verktyg för att öka takten på kommunens pågående arbete med att främja fler hållbara resor genom beteendeförändring. Gunilla Englund, trafikplanerare på Uppsala kommun

”Det är viktigt att vi använder rätt färdmedel”

I slutet av 2023 levererade mobilitetsexpert Marie Pellas förslag på aktiviteter för hållbara resor. Förslagen omfattar både ökat stöd från skolor och föräldraengagemang. Ett exempel är en ”skolbuss” till fots eller på cykel, med bestämda hållplatser och medföljande föräldrar enligt ett rullande schema.

– Om vi kan uppmuntra fler vårdnadshavare, barn och ungdomar att gå och cykla har det dubbel vinst, säger hon. De får in mer fysisk rörelse i vardagen och de bidrar till att minska biltrafikens utsläpp. Städer som Uppsala täcker cirka tre procent av jordytan men står för cirka 70 procent av alla växthusgasutsläpp, så det är viktigt att vi använder rätt färdmedel för resan.

Energikontoret i Mälardalen bidrar som expertorgan

Marie Pellas bidrag till Uppsala kommuns omställningsarbete genomförs inom ramen för Viable Cities ”Klimatneutrala städer 2030”, en satsning som omfattar 23 städer.

Så ska unik simulering minska risker kopplade till kapacitetsbrist i elnätet i Arboga kommun

I Arboga är det trångt i elnätet. Det kan sätta käppar i hjulet för allt från elbilsladdning och näringsliv till nya bostadsområden. Men exakt hur och när påverkar trängseln kommunens utvecklingsmöjligheter? Det ska ett nytt simuleringsverktyg, lanserat av Energikontoret i Mälardalen, svara på: ”Vi hoppas inspirera andra som står inför liknande utmaningar”, säger projektledare Ivan Barck.

– Många kommuner vi pratar med är oroliga och osäkra på hur kapacitetsbristen påverkar dem. En utmaning är att nätägare inte kan dela information om den lokala elanvändningen eftersom de hämtar data från anslutna kunder, säger Ivan Barck, projektledare på Energikontoret i Mälardalen.

Världsunika förutsättningar

Därför bygger det nya verktyget Effektsimulering Arboga på kommunens egna planer och strategier. Det hämtar även data från nationell statistik från Statistiska centralbyrån (SCB) och schabloner.

– I Sverige har vi fantastiska och förmodligen världsunika förutsättningar för den här typen av analyser. På sätt och vis följer vi branschpraxis och gör egentligen samma beräkningar som nätägarna. Den stora skillnaden är att vi klumpar ihop ett flertal elförbrukare och tillämpar schabloner för total elförbrukning och dygnsvariationer, vilket ger en relativt pricksäker simulering, säger Ivan Barck.

Ska förbättra kommunal energiplanering

Syftet med verktyget är att kommunen, nätägare och andra energiaktörer redan på planeringsstadiet ska kunna ta bästa möjliga beslut om hur de kan förstärka elnäten.

– Vi måste studera elanvändning på den här nivån för att förstå hur samhällsutvecklingen påverkar behovet av lokal nätutveckling. Gör vi inte det kommer den nödvändiga elektrifieringen av samhället bromsa in, och vi riskerar att missa det nationella klimatmålet om nollnettoutsläpp av växthusgaser till år 2045, säger Ivan Barck.

Vill tillämpa metoden i fler kommuner

Den första versionen av simuleringsverktyget för Arboga kommun innehåller prognoser till och med år 2035. Prognoserna omfattar bostäder, näringsliv och transporter.

– Vi ska också lägga till data för offentliga verksamheter och solelsproduktion och fler funktioner, säger Ivan Barck. Målet är att ta fram en metod som kan tillämpas i fler kommuner.

En nationell satsning

Behovet av bättre kommunal energiplanering är inget unikt för Arboga kommun. Därför har Energimyndigheten fått i uppdrag från regeringen att stärka lokal och regional energiplanering.

– Vi ser i utlysningar från Energimyndigheten att de nu gör samma analys som vi gjorde för flera år sedan, att det finns ett stort behov av metoder och verktyg för lokal el- och effektplanering, säger Ivan Barck. Det känns därför extra kul att vi redan nu har konkreta resultat att dela med oss av.

Verktyget Effektsimulering Arboga utvecklas inom ramen för projektet Elsmarta Östra Mellansverige, som medfinansieras av Europeiska unionen.

Så ska nya energi- och klimatdata hjälpa 19 kommuner i den gröna omställningen

Varje år samlar, tolkar och visualiserar Energikontoret i Mälardalen den senaste informationen om energi och utsläpp från källor som bland andra Statistiska centralbyrån (SCB) och kunskapsmyndigheten Trafikanalys. Det är en kostnadsfri förmån som ingår för bolagets delägare – 19 kommuner i tre län. ”Vi vill göra det lättare att ta pulsen på det egna omställningsarbetet och fatta bra beslut”, säger projektledare Oscar Dellham.

Länk: Gå till energi- och klimatdatarapporter
Länk: Boka presentation av energi- och klimatdata (för ägarkommuner)

Det handlar om stora mängder data som kan vara utmanande att navigera. Därför använder Energikontoret i Mälardalen Tableau, ett visualiseringsverktyg som låter användaren växla mellan vyer.

– Du kan till exempel ta fram grafer över utsläpphistorik eller följa energins resa från olika källor till var den används inom en kommun, säger projektledare Oscar Dellham.

Nyckeltal ska bidra till beslut

De 19 rapporterna omfattar energianvändning, energikällor och växthusgasutsläpp. Dessutom ingår ett antal nyckeltal. Exempel är andelen förnybar energi, hur mycket energi som används per kvadratmeter bostadsyta och den genomsnittliga körsträckan per år, kommun och län.

Det är användbara fakta för den som vill följa upp effekten av förändringsarbete eller fatta välinformerade beslut. Oscar Dellham, projektledare på Energikontoret i Mälardalen

En god grund för energiplanering

Sommaren 2023 tog regeringen första steget till en utvecklad kommunal energiplanering, i syfte att minska landets utsläpp och sårbarhet samt klara elektrifieringen.

– För den typen av strategisk utveckling är nyligen uppdaterade energi- och klimatdata A och O, säger Johanna Perry, expert på energiplanering på Energikontoret i Mälardalen.

Hon arbetar framför allt med att ta fram och granska kommunala energiplaner, översiktsplaner och andra strategiska dokument.

”Vi testar hela tiden nya grepp”

Energi- och klimatdatarapporterna som bolaget nyligen har publicerat är resultatet av ett pågående arbete. Tillsammans med kollegor samlar Oscar Dellham löpande in och tolkar alla data. Han programmerar också hur information presenteras i visualiseringsverktyget.

– Vi testar hela tiden nya grepp för att göra det lättare att överblicka och jämföra information, säger Oscar Dellham. Vi tar gärna emot önskemål eller förslag på ändringar.