Möt vår nya medarbetare Peter Adolfsson

I takt med att elpriserna når nya rekordnivåer växer intresset för att ta hjälp från kommunens kostnadsfria energirådgivning. Som exempel hanterade Uppsala fler än dubbelt så många förfrågningar i augusti som under samma period förra året – därför satsar vi och välkomnar Peter Adolfsson. Vår nya medarbetare ska leda bolagets uppdrag att samordna 25 rådgivare i Mälardalen: ”Jag trivs när laget går först och förändring är en naturlig del av vardagen”, säger Peter.

Peter beskriver sig själv som lugn, nyfiken och trygg. Hans intresse för samspelet mellan människa och teknik blev startskottet för en resa från studier inom försäljning, marknadsföring och ledarskap till coach- och chefsbefattningar inom branscher som energi, industri och organisationsutveckling. Det är erfarenheter som har skapat förståelse för ledarskap i tekniska organisationer med höga krav på förändring och effektivisering. Möjligheten att arbeta i en kunskapsintensiv miljö, menar Peter, lockade till Energikontoret i Mälardalen.

– Det är ofta gott om både kompetens och passion bland människor inom energi- och klimatområdet, och med sådana kollegor blir det givande och roligt att gå till jobbet varje dag, säger han. Jag ser fram emot att tillsammans arbeta med de utmaningar, men också möjligheter, vi står inför på vägen mot det hållbara och cirkulära samhället.

På uppdrag av Sveriges regering sedan 2002

Energikontoret i Mälardalen har skött uppdraget som regional utvecklingsledare för den kommunala energi- och klimatrådgivningen sedan 2022. Det är ett regeringsuppdrag (enligt förordning 2016:385) som omfattar alla rådgivare i Södermanlands, Västmanlands och Uppsala län. För perioden 2021–2022 ansökte samtliga 28 kommuner i regionen om stöd hos Energimyndigheten för att kunna erbjuda energi- och klimatrådgivningsfunktionen.

Varmt välkommen till Energikonotret i Mälardalen, Peter!

Sörmländska fastighetsägare lär sig från totalrenoveringen av Energy Evolution Center

I slutet av september samlas ett 15-tal fastighetsägare i Eskilstuna. De ska på rundtur på Energy Evolution Center (EEC). Guider är Sara Sjöqvist, Eskilstuna kommun och Mathias Holmqvist, Sehlhall Fastigheter. Den tidigare modellfabriken är nu en modern och energieffektiv mötesplats, och studiebesöket är en av många medlemsträffar för Fastighetsnätverk Sörmland. ”Jag vill hjälpa andra undvika de fallgropar vi råkat ut för i våra energiprojekt”, säger Anders Axelsson, projektledare på fastighetsbolaget Kfast och en av medlemmarna i nätverket.

Bland medlemmarna som deltar på studiebesöket finns stora som små fastighetsägare från hela Sörmland. Till grund för deras resor ligger ett gemensamt intresse – att utbyta erfarenheter och lära sig mer om resurs- och energieffektivisering.

– Det är intressant att se hur andra verksamheter arbetar med energieffektivisering och hur långt de har kommit, säger Anders Axelsson.

”Mindre kommuner borde få hjälp från oss som är större”

Innan rundturen håller Anders en presentation om projektet Upprustning med energifokus (UPMEF). Tillsammans med Bengt Karlsson, projektledare inom energieffektivisering på Eskilstuna kommun, ger han exempel på hur de har rustat upp kommunala fastigheter för att spara energi och skapa mer behagliga inomhusklimat.

– Jag hoppas jag kan förmedla hur vi på Eskilstuna kommun arbetar, säger Anders. Mindre kommuner borde få hjälp från oss som är lite större, och det får de i fastighetsnätverket.

Delar sina bästa råd om energieffektivisering

Avsätt tillräckligt med resurser och ha inte för bråttom. Det, menar Anders och Bengt, är viktigt för fastighetsägare som vill energieffektivisera.

– Det är bra att skapa sig en helhetsbild över vad du behöver utföra. Låt kartläggningen ta tid och involvera hela verksamheten för att få så god kännedom om fastigheternas driftförhållanden som möjligt, säger Bengt. Och glöm inte uppföljningen, att utvärdera åtgärderna som genomförs över tid.

Kostnadsfritt erfarenhetsutbyte

Fastighetsnätverk Sörmland är ett av fyra nätverk i Resurseffektiva och framtidssäkra byggnader i Östra Mellansverige, ett länsöverskridande och EU-finansierat projekt. Energikontoret i Mälardalen är koordinatör för nätverket. Fram till årsskiftet är det kostnadsfritt att bli medlem och delta på studiebesök, seminarier och andra kompetensutvecklande nätverksträffar.

Läs mer

Uppsala kommun och Energikontoret i Mälardalen förlänger samarbete

Uppsala säkrar tillgång till expertkompetens inom energi- och klimatfrågor. Fredag den 16 september signerade kommunen och Energikontoret i Mälardalen ett förnyat serviceavtal mellan kommunen och Energikontoret i Mälardalen. ”Samverkan mellan kommunen och energikontoret bidrar till uppdraget om att öka takten i klimatomställningen och nå klimatmålen satta för 2030 och 2050”, säger stadsdirektör Joachim Danielsson.

Energikontoret i Mälardalen är ett icke-vinstdrivande och kommunalt ägt bolag som arbetar för hållbar energiomställning. Inom ramen för serviceavtalet med bolaget har Uppsala kommun tillgång till projekt, nätverk, omvärldsbevakning och expertkompetens inom energifrågor. Energikontoret i Mälardalen sammanställer också energi- och klimatdata, i en årlig rapport, för att visualisera hur kommunens energianvändning och utsläpp förändras över tid.

Energikontoret i Mälardalen är en viktig partner till Uppsala kommun. Under åren har serviceavtalet möjliggjort ett framgångsrikt samarbete, och vi har genomfört ett stort antal projekt tillsammans. Ida Bylund Lindman, hållbarhetschef på Uppsala kommun

”Vi är stolta över att bidra med kunskap och kompetens”

Energikontoret i Mälardalen och Uppsala kommun har samarbetat sedan 2009. Bolaget ger stöd vid ansökningar av externa medel för att växla upp projektidéer inom energi- och klimatområdet till större skala. Energikontoret i Mälardalen är även resursorganisation i Uppsala Klimatprotokoll – ett lokalt nätverk bestående av företag, offentliga verksamheter, universitet och föreningar som samverkar och inspirerar varandra för att öka takten i klimatomställningen.

Uppsala har som mål att vara en fossilfri välfärdskommun som bidrar med lösningar till global ekologisk återhämtning och välfärd, och vi är stolta över att bidra till det arbetet med vår samlade kunskap och kompetens. Lina Gellermark, vd på Energikontoret i Mälardalen

Så hjälper vi Flen rusta för ökad efterfrågan på elbilsladdning

Om vi ska ha en chans att nå klimatmålen måste elfordon bli den nya normen. Men hur fungerar tekniken? Vad säger lagen? Och hur många laddningsplatser behövs? Flens har påbörjat arbetet med att ställa om för att möta kraven från en mer hållbar fordonsflotta. Och till sin hjälp tar kommunen Energikontoret i Mälardalen. ”Det är viktigt att förbereda inför för den snabba utvecklingen som kommer”, säger projektledare Mostafa Saleh.

På en landsväg i Flen kör Mostafa Saleh och Jonathan Piispanen. Det är tidigt i mars, 2022, och med sig har de en karta med flera platser utmarkerade. Där ska det gå att ladda en elbil.

– Vi har hittat laddningsplatserna genom appar och undersöker om informationen stämmer genom att åka dit, säger Jonathan.

De kartlägger publika laddplatser

Mostafa och Jonathan är projektledare på Energikontoret i Mälardalen. Deras biltur är starten på ett nytt uppdrag, att kartlägga och ge förslag på hur Flens kommun bäst kan utveckla den publika laddinfrastrukturen. Förutom att granska vägarna ger sig Mostafa och Jonathan i kast med en gedigen undersökning – de jämför med närliggande kommuner, läser prognoser och ser över vilka elhandelslagar och EU-direktiv kommunen behöver förhålla sig till. Efter fyra månader är arbetet klart.

Det är mycket att ta hänsyn till och utvecklingen går snabbt. Resultatet är en rapport med överblick av Flens laddningsmöjligheter, prognoser, förslag på lämpliga laddningsplatser och rekommendationer på åtgärder för att hålla jämna steg med efterfrågan och lagstiftning. Mostafa Saleh, projektledare på Energikontoret i Mälardalen

Elbilsladdning i kommunens fastigheter

Mostafa och Jonathan har också undersökt Flens Bostads AB:s möjligheter att erbjuda elbilsladdning i större utsträckning. Det kommunala fastighetsbolaget förvaltar cirka 1 800 lägenheter och ser elbilsladdning som en konkurrensfördel – men till grund för arbetet ligger, framför allt, kommunens hållbarhetsmål.

– Vi är en del av Flens kommun som har höga mål och ambitioner när det kommer till hållbarhet, och det ska vi bidra till, säger Arne Fältin, vd på Flens Bostads AB.

Tar steget mot installation

Med grund i Energikontoret i Mälardalens rekommendationer har Mikael Carlsson, driftansvarig på fastighetsbolaget, tagit kontakt med nätägaren Vattenfall. De ska återkomma med offerter och förslag på adresser där laddboxar kan installeras.

– Deras rapport är ett värdefullt underlag för oss, säger Mikael. Ett väldigt bra förslag är till exempel att börja där vi redan har motorvärmeuttag, det tycker jag låter klokt för den nödvändiga elen är dragen. Vi har också fått tips på hur vi ska tänka med betalning för elbilsladdning, för det finns många alternativ.

”Andelen elfordon ökar”

I kommunen ska rapporten från Energikontoret i Mälardalen nu användas som ett strategiskt underlag till olika beslut som rör utvecklingen av den publika elbilsladdningen.

– Andelen elfordon ökar och kommer med största sannolikhet fortsätta göra det. Publik laddning är en förutsättning för att dämpa räckviddsångest, och vi vill hjälpa beslutsfattare genom att dela kunskap i ämnet, säger Jonathan Piispanen.

Energikontoret i Mälardalens vd Lina Gellermark nominerad till prestigefullt klimatpris

Nätverket Fedarene uppmärksammar Lina Gellermarks arbete inom hållbar energiutveckling. Sedan igår står det klart att hon är en av tolv nominerade till The Roger Léron Award. Fedarene delar ut utmärkelsen till ”enastående individer” som på ett märkbart sätt har bidragit till energiomställning på lokal, regional och europeisk nivå.

– I snart 20 år har Lina varit en äkta ambassadör för energieffektivisering. Och det finns ingen tvekan om att hon verkligen brinner för det hon gör, säger Christel Liljegren, vd på Energikontor Sydost. Lina missar sällan en möjlighet att bygga nätverk eller knyta kontakter som stärker förutsättningar för samverkan mellan aktörer som kan bidra till en mer hållbar utveckling.

Varma rekommendationer

Helhjärtat bakom rekommendationen står även Andres Muld. Han är tidigare generaldirektör och avdelningschef för statens Energimyndighet i Sverige. Andres Muld har också varit styrelseordförande för föreningen Energikontoren Sverige 2017–2020.

– Under min tid som styrelseordförande imponerades jag mycket av Linas problemlösningsförmåga. Hon har gedigen kompetens inom energi, verksamhetsutveckling och styrelsearbete, säger Andres. Lina har också visat prov på en imponerande drivkraft. Hon har bidragit enormt till etableringen av energikontor som idag täcker hela Sverige.

Vice verkställande direktör på Mälarenergi AB i Västerås, Jan Andhagen, håller med. Under 2010–2020 var han Linas ordförande i styrelsen för Energikontoret i Mälardalen.

Driv som Linas smittar. Jag kan inte tänka mig en bättre lämpad kandidat att uppmärksammas med ett sådant erkännande. Jan Andhagen, vice verkställande direktör på Mälarenergi AB i Västerås

Första nominerade svenska kvinnan

Som nominerad till det prestigefulla klimatpriset är Lina i gott sällskap. Bland övriga nominerade finns borgmästare, företagsgrundare och ledare inom energi- och klimatområdet från Europas alla hörn. Lina är den första nominerade personen från Sverige sedan 2016, och den första svenska kvinnan i utmärkelsens historia.

Vinstutdelning i Bryssel

Fedarenn har delat ut det europeiska priset sedan 2015. Målet är att uppmärksamma personer som utmärker sig i sin strävan att bidra till energiomställningen. I fokus för årets upplaga ligger ledare inom energieffektivisering. 2020 vann Gérard Dellinger, tidigare borgmästare i Saint-Julien-en-Quint, Frankrike, för grundandet av en lokal förening för grön energi. 2022 års vinnare kommer ta emot utmärkelsen under en ceremoni i Bryssel den 27 september.

Läs mer om de nominerade

Energikontoret i Mälardalen förstärks med fyra nya medarbetare i augusti

Bolaget växer med nya projekt och uppdrag som ska bidra till en mer hållbar energiutveckling i Mälardalen – därför förstärker vi verksamheten med fyra medarbetare. Våra nyaste kollegor kliver på i augusti och med sig tar de erfarenhet och kompetens inom klimatstrategier, solenergi- och batterilösningar samt elkraft och elkapacitet, för att nämna några exempel. Varmt välkommen säger vi till Carin Råberger, Rasmus Luthander, Isabella Agerhäll och Sofia Ekbring.

– Vår personal är vår viktigaste resurs, och vi är mycket stolta över att kunna förstärka Energikontoret i Mälardalens team med den här rekryteringen, säger Lina Gellermark, vd på Energikontoret i Mälardalen.

Carin Råberger är ett för bolaget länge eftertraktat tillskott. Hon har en miljöingenjörsexamen från Mälardalens högskola och över 20 års gedigen erfarenhet inom exempelvis projektledning, byggrelaterade uppdrag samt energi- och klimatstrategier. Bland tidigare uppdragsgivare kan hon räkna Västerås stad och Energimyndigheten, och senast kommer Carin från Länsstyrelsen i Örebro län.

Carin, vad innebär ditt nya uppdrag för Energikontoret i Mälardalens ägarkommuner?

– Tillsammans med mina nya kollegor ser jag fram emot att stötta kommunerna i hållbarhetsarbetet, och med min tidigare erfarenhet vill jag bidra till en utveckling med hänsyn till minskad klimatpåverkan och möjligheterna med förnybar energi och energieffektivisering, säger hon.

Rasmus Luthander kan elkapacitet – han har disputerat vid Uppsala universitet inom solenergi, batterilagring och dess inverkan på lokalnätet. Rasmus kommer senast från en roll med fokus på projektering av kraftledningar i stam- och regionnät. På Energikontoret i Mälardalen ska han framför allt arbeta med det nystartade samverkansprojektet Elkapacitet och effektanvändande i Östra Mellansverige. Det som lockar med uppdraget, menar Rasmus, är projektets helhetsgrepp på eleffektproblematiken i Mälardalen och samspelet mellan produktion, distribution och konsumtion.

Rasmus, hur kan Mälardalen tackla utmaningen med elkapacitetsbrist?

– Om vi kan hitta nya lösningar där flera aktörer samverkar är jag övertygad om att vi kan uppnå mer än om var och en kommer med sina egna lösningar, säger han. Jag ser verkligen fram emot att få börja på Energikontoret i Mälardalen och att kunna samarbeta brett, både inom och utanför organisationen.

Från det femåriga civilingenjörsprogrammet i system i teknik och samhälle vid Uppsala universitet kommer även Isabella Agerhäll och Sofia Ekbring. Sofia läste programmets energiinriktning med fokus på energieffektivisering och solenergi, och Isabella lägger nu sista handen vid sin masteruppsats om stödtjänster och effektflexibilitet inom elsystem.



Isabella, hur känns det att gå från studier till arbetsliv på Energikontoret i Mälardalen?

– På programmet har jag lärt mig se frågor ur större perspektiv, så det är jättekul att komma till en arbetsplats som fokuserar på just systemlösningar och samarbeten mellan olika aktörer, säger Isabella. Jag ser också fram emot att fortsätta jobba med kapacitetsfrågor eftersom det händer mycket på fronten i och med elektrifieringen av allt fler sektorer i samhället.



Sofia, vad ser du mest fram emot på Energikontoret i Mälardalen?

– Det ska bli väldigt roligt att arbeta med energi och hållbarhet med olika typer av företag, och jag hoppas att jag kan bidra med och även lära mig mycket, säger Sofia. Utbildningen gav mig ökad förståelse för integrering av komplexa, tekniska system i samhället, och det känns som att det finns mycket spännande förändring att hjälpa till med inom hållbar utveckling. Jag tror Energikontoret i Mälardalen kommer passa mig perfekt.

Rasmus, Isabella och Sofia kommer tillhöra kontoret i Uppsala. Carin börjar på huvudkontoret i Eskilstuna.

Kompetenslyft för energi- och klimatrådgivningen med studiebesök på Gotland

I två dagar förra veckan samlades 16 rådgivare i Visby – och på agendan stod kompetensutveckling. De pratade erfarenheter och tog pulsen på gotländska klimatprojekt om cement- och vätgasproduktion. Mötet är en av två årliga nätverksträffar som Energikontoret i Mälardalen arrangerar inom ramen för bolagets uppdrag som regional utvecklingsledare för den kommunala energi- och klimatrådgivningen.

Digitala avstämningar, nyhetsbrev och möjligheten att när som helst lyfta luren för stöd. Nätverksträffarna är en liten, men mycket uppskattad, del av Energikontoret i Mälardalens samordning och utveckling av energi- och klimatrådgivningstjänsten. Nätverksträffen i Visby, som var det första fysiska mötet efter över två års uppehåll, var extra efterlängtad. Det menar Charlotte Jibréus som arbetar som rådgivare i kommunerna Trosa, Gnesta, Nyköping och Oxelösund sedan 2019.

– Det finns ett stort värde i att träffa sina kollegor fysiskt med jämna mellanrum, och jag hade två mycket givande dagar, säger hon.

Samordnad rådgivning i 27 kommuner

I nätverket som Energikontoret i Mälardalen samordnar deltar rådgivare från 27 kommuner. De är fördelade över Södermanlands, Västmanlands och Uppsala län och i Region Gotland. En stor fördel med att arbeta i ett sådant nätverk är möjligheten att dela kunskap, enligt Charlotte.

– Rollen som rådgivare kan vara ganska ensam och vi ska ha koll på ett stort ämnesområde, vilket kan vara en utmaning, men i nätverket får vi stöd och har dessutom väldigt trevligt. Ingen är bäst på allt men alla är bra på någonting, och eftersom vi hjälper varandra kan rådsökande som pratar med mig ta del av den samlade kunskapen hos flera rådgivare, säger hon.

Flera omställningsprojekt på Gotland

Förutom erfarenhetsutbyte och möjlighet att umgås stod studiebesök och gästföreläsningar på nätverksträffens agenda. Rådgivarna lämnade ön med nya kunskaper och färska exempel från den senaste utvecklingen i omställningssatsningar som genomförs på Gotland.

Vi lärde oss bland annat mer om målen att till 2030 producera fossilfri vätgas på Gotland som bränsle till en kommande vätgasfärja och utveckla tekniker för att fånga in och lagra koldioxid på Cementas anläggning i Slite. Anna Bäckstäde, energi- och klimatrådgivare på Gotland

Hitta din lokala energi- och klimatrådgivare

Den kommunala energi- och klimatrådgivningen är en kostnadsfri service för privatpersoner, små och medelstora företag, bostadsrättsföreningar, privata flerbostadshusägare och andra organisationer. Vill du veta mer om hur du kan minska dina energikostnader och bli mer energieffektiv och hållbar?

Heby kommun blir ny delägare till Energikontoret i Mälardalen

Energikontoret i Mälardalen är en kompetensresurs som arbetar för hållbar energiutveckling i sina ägarkommuner. Bland annat genom att driva lokala, regionala och internationella projekt. De handlar om allt från laddinfrastruktur och solenergi – till hur kommuner kan uppnå globala klimatmål och tackla utmaningar som effektbrist. Nu blir Heby kommun ny delägare till bolaget enligt kommunfullmäktiges beslut, som vann laga kraft måndag 23 maj 2022. ”Det känns mycket bra”, säger miljöstrateg Lina Salomonsson.

Heby kliver in som delägare till bolaget av flera anledningar. Bland annat vill kommunen säkra tillgången till expertkunskap för strategiskt energiarbete och delta i projekt som Elkapacitet och effektanvändande i Östra Mellansverige – en nystartad satsning med syfte att stötta kommuner och andra aktörer i arbetet med att säkra tillgången på el.

– Vi har i Heby beslutat inriktningar för vårt arbete med hållbar utveckling och Agenda 2030. Därför känns det mycket bra att vi nu breddar vår tillgång till expertkunskap inom hållbar energiutveckling, effektiv energianvändning och förnybar energi. Genom Energikontoret i Mälardalen får vi också bättre förutsättningar för samverkan med andra kommuner och aktörer, och vi blir starkare tillsammans, säger Lina Salomonsson, miljöstrateg på Heby kommun.

16 ägarkommuner

Sedan 23 maj ägs Energikontoret i Mälardalen i sin helhet av sammanlagt 16 kommuner i Södermanlands, Västmanlands och Uppsala län. Bolaget har även ett serviceavtal med Uppsala kommun.

Vi är en kompetensresurs inom energi- och klimatområdet, och en viktig uppgift för oss är att knyta samman kontakter som leder till positiva resultat. Vi har varit verksamma i Uppsala län sedan 2007 och ser fram emot Heby kommuns samägande och deltagande i vår framtida verksamhet. Lina Gellermark, vd på Energikontoret i Mälardalen

Bostadsrättsförening i Strängnäs skaffar laddplatser med hjälp av energi- och klimatrådgivare Mostafa Saleh

Allt fler vill kunna ladda bilen hemma – även de som bor i lägenhet. Det vet Rigmor Thorstensson från Strängnäs. Hon är sekreterare i en bostadsrättsförening på god väg att skaffa sina allra första laddplatser. Till sin hjälp har Rigmor tagit den kostnadsfria energi- och klimatrådgivningen som kommunen erbjuder. ”Det är bara en tidsfråga innan efterfrågan på laddplatser ökar, så det är bra att vara ute i god tid när det fortfarande går att få statligt installationsstöd”, säger hon.

Rigmor tog det första steget mot att skaffa laddplatser med en enkel enkät. Den visade att det fanns ett intresse bland de boende i föreningens 12 lägenheter, och sommaren 2021 var det dags. Men hur skulle de egentligen börja?

– Vi tyckte att det bästa var att vända oss till kommunen, som då berättade om energi- och klimatrådgivningen, säger Rigmor. Sedan hörde rådgivaren Mostafa Saleh av sig till oss, och det har varit en uteslutande positiv kontakt.

Får hjälp från ax till limpa

Med Mostafas hjälp, i form av digitala möten, mallar och andra informationsunderlag, har Rigmor kommit en bra bit på väg. Föreningen har efterfrågat flera offerter. Inom kort ska de reservera ett belopp i Naturvårdsverkets installationsstöd, Ladda bilen, i samband med att de väljer leverantör. Stödet kan täcka upp till 50 procent av kostnaden, som mest 15 000 kronor per laddplats, för installationen.

Mostafa har tittat på alla offerter för att hjälpa oss utvärdera vilken lösning och leverantör som är de mest rimliga för vår förening, och det tycker jag är fantastiskt. Rigmor Thorstensson

Tipsade grannföreningen om tjänsten

Den kommunala energi- och klimatrådgivningen är en kostnadsfri och kommersiellt oberoende service. Rigmor, som inte hade hört talas om tjänsten innan hon tog kontakt med kommunen, var så nöjd att hon tipsade en vän i en grannförening på samma gata. Och nu har även den föreningen påbörjat arbetet med att skaffa laddplatser.

– Ju fler som hittar den kommunala energi- och klimatrådgivningen, desto bättre, säger Mostafa. Laddplatser för el- och hybridbilar är bra för miljön och en värdehöjare för bostadsrättsföreningen, men det finns många alternativ och det är inte alltid helt enkelt att veta i vilken ände man ska börja. Därför kan vi som rådgivare se över möjligheten att skaffa laddplatser, titta på offerter, hjälpa till med ansökan till installationsstöd och svara på frågor, allt med hänsyn till just din förening.

Vill skaffa elbil

Bostadsrättsföreningen i Strängnäs skaffar laddplatser framför allt på grund av efterfrågan. Men också eftersom det höjer värdet på föreningen, och för att det statliga installationsstödet kan komma att försvinna.

– Jag har också engagerat mig för att jag själv är intresserad av att skaffa elbil längre fram, och kanske blir det en laddplats vid fritidsboendet också, säger Rigmor.

Knivsta kommun beviljad installationsstöd för 13 laddplatser

Energikontoret i Mälardalen arbetar för en mer hållbar utveckling på flera sätt. Vi genomför informationskampanjer, driver projekt och sammanställer klimatstatistik som ligger till grund för beslut. Ett annat viktigt uppdrag är att agera bollplank och erbjuda våra ägarkommuner rådgivning, bland annat vid ansökan om diverse stöd och bidrag för hållbara initiativ. 2021 bistod bolaget Knivsta kommun i framtagningen av en ansökan till installationsstödet ”Ladda bilen” – som Naturvårdsverket nyligen beviljade.

13 laddplatser vid fyra fastigheter

Installationsstödet omfattar 13 så kallade icke-publika laddplatser för elbilar. Det vill säga, laddplatser som framför allt anställda, boende och organisationer använder. Laddplatserna installeras fördelade över fyra separata fastigheter i Knivsta kommun.

– Knivsta kommun arbetar aktivt i omställningen till ett fossilfritt samhälle, säger Dan-Erik Pettersson, ekonomichef på Knivsta kommun. Han fortsätter:

– Att ta tillvara de bidrag som finns, möjliggör och påskyndar omställningen. De 13 laddplatserna bygger bort hinder och möjliggör utbyte till fossiloberoende fordon.

Upp till halva installationskostnaden

Naturvårdsverkets installationsstöd Ladda bilen bidrar med upp till 50 procent av kostnaden för installationen av laddplatserna, som mest 15 000 kronor per laddplats. För Knivsta kommun innebär det stöd upp till 195 000 kronor.

Det är alltid väldigt glädjande när ansökningar vi har lagt tid och kraft på beviljas, och att det innebär medel som tar kommunen ett steg vidare i sitt omställningsarbete. Mathias Söderholm, projektledare på Energikontoret i Mälardalen