17 rykande färska rapporter visar energiläget i Mälardalen

Hur går den hållbara utvecklingen i Södermanlands, Västmanlands och Uppsala län? För att svara på det håller Energikontoret i Mälardalen koll på energiläget. Vi sammanställer bland annat statistik om var energin kommer ifrån, hur den används och om länens utsläpp minskar eller ökar över tid. ”Idag släpper vi helt nya energilägesrapporter, och i höst kan varje kommun ta del av en fördjupad presentation av innehållet”, säger vår projektledare, Baljot Singh.

Ta del av samtliga energilägesrapporter här

Energilägesrapporterna visar energianvändning, växthusgasutsläpp och diverse nyckeltal i bolagets 17 ägarkommuner för året 2020.

Vi har sedan tidigare sammanställt samma data för åren 1990, 1995 och perioden 2000–2020, vilket innebär att vi också har god överblick av kommunernas utveckling över tid, i förhållande till varandra och, för vissa värden, i förhållande till landet som helhet. Baljot Singh, projektledare på Energikontoret i Mälardalen

Visar måluppfyllelse

Samtliga rapporter finnas att läsa och ladda ned på energikontor.se. Till hösten erbjuder bolaget även djupare presentationer med svar på eventuella frågor om innehåll och innebörd.

– Kunskap om det rådande energiläget i en kommun eller ett län är en viktig grund för fortsatt förändringsarbete. Det går till exempel att se vilka sektorer som presterar mer eller mindre bra i förhållande till kommunens eller länets klimatmål, och använda den informationen för utvärdering, utveckling och policyarbete, säger Baljot.

Data från flera källor

Till grund för energilägesrapporterna ligger information som Energikontoret i Mälardalen hämtar från Energimyndigheten, Statistiska centralbyrån (SCB) och energiföretag. En viktig del i arbetet med att ta fram de olika värden som presenteras är också EnergiLuppen, en beräkningsmetod som har utvecklats av Energikontoret i Mälardalen och Energikontor Norr.

Bättre insikt med visualiseringsverktyg

Det kan vara en utmaning att presentera stora mängder data utan att drunkna i detaljer – därför använder Energikontoret i Mälardalen visualiseringsverktyget Tableau. På så vis kan läsaren växla mellan vyer och jämföra exempelvis energianvändning och koldioxidutsläpp mellan olika sektorer, regioner och för olika energislag.

Sektorer, energislag och nyckeltal

Energilägesrapporterna visar energianvändning och växthusgasutsläpp för hela energisystemet och uppdelat i följande sektorer:

• Jordbruk, skogsbruk och fiske
• Bygg- och industri
• Transport
• Offentlig sektor
• Privat sektor
• Hushåll (fördelade i småhus, flerbostadshus och fritidshus)

Energianvändningen, i sin tur, är fördelad i flera olika fossila och förnybara energislag. Energikontoret i Mälardalen tar även fram nyckeltal som visar respektive kommuns procentuella energianvändning från förnybara källor, den genomsnittliga körsträckan per år, kommun och län samt energianvändning per kvadratmeter bostadsyta.

Energikontoret i Mälardalen förstärks med fyra nya medarbetare i augusti

Bolaget växer med nya projekt och uppdrag som ska bidra till en mer hållbar energiutveckling i Mälardalen – därför förstärker vi verksamheten med fyra medarbetare. Våra nyaste kollegor kliver på i augusti och med sig tar de erfarenhet och kompetens inom klimatstrategier, solenergi- och batterilösningar samt elkraft och elkapacitet, för att nämna några exempel. Varmt välkommen säger vi till Carin Råberger, Rasmus Luthander, Isabella Agerhäll och Sofia Ekbring.

– Vår personal är vår viktigaste resurs, och vi är mycket stolta över att kunna förstärka Energikontoret i Mälardalens team med den här rekryteringen, säger Lina Gellermark, vd på Energikontoret i Mälardalen.

Carin Råberger är ett för bolaget länge eftertraktat tillskott. Hon har en miljöingenjörsexamen från Mälardalens högskola och över 20 års gedigen erfarenhet inom exempelvis projektledning, byggrelaterade uppdrag samt energi- och klimatstrategier. Bland tidigare uppdragsgivare kan hon räkna Västerås stad och Energimyndigheten, och senast kommer Carin från Länsstyrelsen i Örebro län.

Carin, vad innebär ditt nya uppdrag för Energikontoret i Mälardalens ägarkommuner?

– Tillsammans med mina nya kollegor ser jag fram emot att stötta kommunerna i hållbarhetsarbetet, och med min tidigare erfarenhet vill jag bidra till en utveckling med hänsyn till minskad klimatpåverkan och möjligheterna med förnybar energi och energieffektivisering, säger hon.

Rasmus Luthander kan elkapacitet – han har disputerat vid Uppsala universitet inom solenergi, batterilagring och dess inverkan på lokalnätet. Rasmus kommer senast från en roll med fokus på projektering av kraftledningar i stam- och regionnät. På Energikontoret i Mälardalen ska han framför allt arbeta med det nystartade samverkansprojektet Elkapacitet och effektanvändande i Östra Mellansverige. Det som lockar med uppdraget, menar Rasmus, är projektets helhetsgrepp på eleffektproblematiken i Mälardalen och samspelet mellan produktion, distribution och konsumtion.

Rasmus, hur kan Mälardalen tackla utmaningen med elkapacitetsbrist?

– Om vi kan hitta nya lösningar där flera aktörer samverkar är jag övertygad om att vi kan uppnå mer än om var och en kommer med sina egna lösningar, säger han. Jag ser verkligen fram emot att få börja på Energikontoret i Mälardalen och att kunna samarbeta brett, både inom och utanför organisationen.

Från det femåriga civilingenjörsprogrammet i system i teknik och samhälle vid Uppsala universitet kommer även Isabella Agerhäll och Sofia Ekbring. Sofia läste programmets energiinriktning med fokus på energieffektivisering och solenergi, och Isabella lägger nu sista handen vid sin masteruppsats om stödtjänster och effektflexibilitet inom elsystem.

Isabella, hur känns det att gå från studier till arbetsliv på Energikontoret i Mälardalen?

– På programmet har jag lärt mig se frågor ur större perspektiv, så det är jättekul att komma till en arbetsplats som fokuserar på just systemlösningar och samarbeten mellan olika aktörer, säger Isabella. Jag ser också fram emot att fortsätta jobba med kapacitetsfrågor eftersom det händer mycket på fronten i och med elektrifieringen av allt fler sektorer i samhället.

Sofia, vad ser du mest fram emot på Energikontoret i Mälardalen?

– Det ska bli väldigt roligt att arbeta med energi och hållbarhet med olika typer av företag, och jag hoppas att jag kan bidra med och även lära mig mycket, säger Sofia. Utbildningen gav mig ökad förståelse för integrering av komplexa, tekniska system i samhället, och det känns som att det finns mycket spännande förändring att hjälpa till med inom hållbar utveckling. Jag tror Energikontoret i Mälardalen kommer passa mig perfekt.

Rasmus, Isabella och Sofia kommer tillhöra kontoret i Uppsala. Carin börjar på huvudkontoret i Eskilstuna.

Kompetenslyft för energi- och klimatrådgivningen med studiebesök på Gotland

I två dagar förra veckan samlades 16 rådgivare i Visby – och på agendan stod kompetensutveckling. De pratade erfarenheter och tog pulsen på gotländska klimatprojekt om cement- och vätgasproduktion. Mötet är en av två årliga nätverksträffar som Energikontoret i Mälardalen arrangerar inom ramen för bolagets uppdrag som regional utvecklingsledare för den kommunala energi- och klimatrådgivningen.

Digitala avstämningar, nyhetsbrev och möjligheten att när som helst lyfta luren för stöd. Nätverksträffarna är en liten, men mycket uppskattad, del av Energikontoret i Mälardalens samordning och utveckling av energi- och klimatrådgivningstjänsten. Nätverksträffen i Visby, som var det första fysiska mötet efter över två års uppehåll, var extra efterlängtad. Det menar Charlotte Jibréus som arbetar som rådgivare i kommunerna Trosa, Gnesta, Nyköping och Oxelösund sedan 2019.

– Det finns ett stort värde i att träffa sina kollegor fysiskt med jämna mellanrum, och jag hade två mycket givande dagar, säger hon.

Samordnad rådgivning i 27 kommuner

I nätverket som samordnas av Energikontoret i Mälardalen deltar rådgivare från 27 kommuner. De är fördelade över Södermanlands, Västmanlands och Uppsala län och i Region Gotland. En stor fördel med att arbeta i ett sådant nätverk är möjligheten att dela kunskap, enligt Charlotte.

– Rollen som rådgivare kan vara ganska ensam och vi ska ha koll på ett stort ämnesområde, vilket kan vara en utmaning, men i nätverket får vi stöd och har dessutom väldigt trevligt. Ingen är bäst på allt men alla är bra på någonting, och eftersom vi hjälper varandra kan rådsökande som pratar med mig ta del av den samlade kunskapen hos flera rådgivare, säger hon.

Flera omställningsprojekt på Gotland

Förutom erfarenhetsutbyte och möjlighet att umgås stod studiebesök och gästföreläsningar på nätverksträffens agenda. Rådgivarna lämnade ön med nya kunskaper och färska exempel från den senaste utvecklingen i omställningssatsningar som genomförs på Gotland.

Vi lärde oss bland annat mer om målen att till 2030 producera fossilfri vätgas på Gotland som bränsle till en kommande vätgasfärja och utveckla tekniker för att fånga in och lagra koldioxid på Cementas anläggning i Slite. Anna Bäckstäde, energi- och klimatrådgivare på Gotland

Hitta din lokala energi- och klimatrådgivare

Den kommunala energi- och klimatrådgivningen är en kostnadsfri service för privatpersoner, små och medelstora företag, bostadsrättsföreningar, privata flerbostadshusägare och andra organisationer. Vill du veta mer om hur du kan minska dina energikostnader och bli mer energieffektiv och hållbar?

• På Energimyndighetens webbplats hittar du din närmaste energi- och klimatrådgivare

Heby kommun blir ny delägare till Energikontoret i Mälardalen

Energikontoret i Mälardalen är en kompetensresurs som arbetar för hållbar energiutveckling i sina ägarkommuner. Bland annat genom att driva lokala, regionala och internationella projekt. De handlar om allt från laddinfrastruktur och solenergi – till hur kommuner kan uppnå globala klimatmål och tackla utmaningar som effektbrist. Nu blir Heby kommun ny delägare till bolaget enligt kommunfullmäktiges beslut, som vann laga kraft måndag 23 maj 2022. ”Det känns mycket bra”, säger miljöstrateg Lina Salomonsson.

Heby kliver in som delägare till bolaget av flera anledningar. Bland annat vill kommunen säkra tillgången till expertkunskap för strategiskt energiarbete och delta i projekt som Elkapacitet och effektanvändande i Östra Mellansverige – en nystartad satsning med syfte att stötta kommuner och andra aktörer i arbetet med att säkra tillgången på el.

– Vi har i Heby beslutat inriktningar för vårt arbete med hållbar utveckling och Agenda 2030. Därför känns det mycket bra att vi nu breddar vår tillgång till expertkunskap inom hållbar energiutveckling, effektiv energianvändning och förnybar energi. Genom Energikontoret i Mälardalen får vi också bättre förutsättningar för samverkan med andra kommuner och aktörer, och vi blir starkare tillsammans, säger Lina Salomonsson, miljöstrateg på Heby kommun.

16 ägarkommuner

Sedan 23 maj ägs Energikontoret i Mälardalen i sin helhet av sammanlagt 16 kommuner i Södermanlands, Västmanlands och Uppsala län. Bolaget har även ett serviceavtal med Uppsala kommun.

Vi är en kompetensresurs inom energi- och klimatområdet, och en viktig uppgift för oss är att knyta samman kontakter som leder till positiva resultat. Vi har varit verksamma i Uppsala län sedan 2007 och ser fram emot Heby kommuns samägande och deltagande i vår framtida verksamhet. Lina Gellermark, vd på Energikontoret i Mälardalen

Bostadsrättsförening i Strängnäs skaffar laddplatser med hjälp av energi- och klimatrådgivare Mostafa Saleh

Allt fler vill kunna ladda bilen hemma – även de som bor i lägenhet. Det vet Rigmor Thorstensson från Strängnäs. Hon är sekreterare i en bostadsrättsförening på god väg att skaffa sina allra första laddplatser. Till sin hjälp har Rigmor tagit den kostnadsfria energi- och klimatrådgivningen som kommunen erbjuder. ”Det är bara en tidsfråga innan efterfrågan på laddplatser ökar, så det är bra att vara ute i god tid när det fortfarande går att få statligt installationsstöd”, säger hon.

Rigmor tog det första steget mot att skaffa laddplatser med en enkel enkät. Den visade att det fanns ett intresse bland de boende i föreningens 12 lägenheter, och sommaren 2021 var det dags. Men hur skulle de egentligen börja?

– Vi tyckte att det bästa var att vända oss till kommunen, som då berättade om energi- och klimatrådgivningen, säger Rigmor. Sedan hörde rådgivaren Mostafa Saleh av sig till oss, och det har varit en uteslutande positiv kontakt.

Får hjälp från ax till limpa

Med Mostafas hjälp, i form av digitala möten, mallar och andra informationsunderlag, har Rigmor kommit en bra bit på väg. Föreningen har efterfrågat flera offerter. Inom kort ska de reservera ett belopp i Naturvårdsverkets installationsstöd, Ladda bilen, i samband med att de väljer leverantör. Stödet kan täcka upp till 50 procent av kostnaden, som mest 15 000 kronor per laddplats, för installationen.

Mostafa har tittat på alla offerter för att hjälpa oss utvärdera vilken lösning och leverantör som är de mest rimliga för vår förening, och det tycker jag är fantastiskt. Rigmor Thorstensson

Tipsade grannföreningen om tjänsten

Den kommunala energi- och klimatrådgivningen är en kostnadsfri och kommersiellt oberoende service. Rigmor, som inte hade hört talas om tjänsten innan hon tog kontakt med kommunen, var så nöjd att hon tipsade en vän i en grannförening på samma gata. Och nu har även den föreningen påbörjat arbetet med att skaffa laddplatser.

– Ju fler som hittar den kommunala energi- och klimatrådgivningen, desto bättre, säger Mostafa. Laddplatser för el- och hybridbilar är bra för miljön och en värdehöjare för bostadsrättsföreningen, men det finns många alternativ och det är inte alltid helt enkelt att veta i vilken ände man ska börja. Därför kan vi som rådgivare se över möjligheten att skaffa laddplatser, titta på offerter, hjälpa till med ansökan till installationsstöd och svara på frågor, allt med hänsyn till just din förening.

Vill skaffa elbil

Bostadsrättsföreningen i Strängnäs skaffar laddplatser framför allt på grund av efterfrågan. Men också eftersom det höjer värdet på föreningen, och för att det statliga installationsstödet kan komma att försvinna.

– Jag har också engagerat mig för att jag själv är intresserad av att skaffa elbil längre fram, och kanske blir det en laddplats vid fritidsboendet också, säger Rigmor.

Knivsta kommun beviljad installationsstöd för 13 laddplatser

Energikontoret i Mälardalen arbetar för en mer hållbar utveckling på flera sätt. Vi genomför informationskampanjer, driver projekt och sammanställer klimatstatistik som ligger till grund för beslut. Ett annat viktigt uppdrag är att agera bollplank och erbjuda våra ägarkommuner rådgivning, bland annat vid ansökan om diverse stöd och bidrag för hållbara initiativ. 2021 bistod bolaget Knivsta kommun i framtagningen av en ansökan till installationsstödet ”Ladda bilen” – som Naturvårdsverket nyligen beviljade.

13 laddplatser vid fyra fastigheter

Installationsstödet omfattar 13 så kallade icke-publika laddplatser för elbilar. Det vill säga, laddplatser som framför allt anställda, boende och organisationer använder. Laddplatserna installeras fördelade över fyra separata fastigheter i Knivsta kommun.

– Knivsta kommun arbetar aktivt i omställningen till ett fossilfritt samhälle, säger Dan-Erik Pettersson, ekonomichef på Knivsta kommun. Han fortsätter:

– Att ta tillvara de bidrag som finns, möjliggör och påskyndar omställningen. De 13 laddplatserna bygger bort hinder och möjliggör utbyte till fossiloberoende fordon.

Upp till halva installationskostnaden

Naturvårdsverkets installationsstöd Ladda bilen bidrar med upp till 50 procent av kostnaden för installationen av laddplatserna, som mest 15 000 kronor per laddplats. För Knivsta kommun innebär det stöd upp till 195 000 kronor.

Det är alltid väldigt glädjande när ansökningar vi har lagt tid och kraft på beviljas, och att det innebär medel som tar kommunen ett steg vidare i sitt omställningsarbete. Mathias Söderholm, projektledare på Energikontoret i Mälardalen

Så gör Stenvalvet sina fastigheter digitala – och bättre för klimatet

Våra hem, arbetsplatser, skolor och butiker står för över en femtedel av utsläppen i Sverige. Men det finns stor potential att minska bygg- och fastighetssektorns klimatpåverkan. Till exempel kan automatiserade system energieffektivisera ventilation, värme, kyla och belysning. Det är precis vad Stenvalvet satsar på – under två år har fastighetsbolaget digitaliserat en dryg tredjedel av sina 115 byggnader, från Umeå till Ystad.

– Du kan spara stora mängder energi genom att upptäcka fel tidigt. Det är till exempel vanligt att ventilera ut värme, helt i onödan, säger Mario Lövstrand, energicontroller och ansvarig för uppkopplingen av Stenvalvets fastighetsbestånd.

Fredagen den 8 april är han själv uppkopplad, på ett digitalt möte, och talar till ett dussintal andra fastighetsägare. De är alla medlemmar i ett nätverk för fastighetsägare som vill bli mer energieffektiva. I fokus för samtalet ligger lärdomar om uppkopplad fastighetsdrift och -förvaltning från Marios och Stenvalvets hittills två år långa digitaliseringssresa.

Från 24 fabrikat till ett system

Det första steget, berättar Mario, var att göra en inventering. I fastighetsbeståndet upptäckte de då inte mindre än 24 fabrikat av olika tillverkare, som inte alla fungerade bra ihop. Idag är flera byggnader i stället uppkopplade med ett och samma system, mot portalen WebPort. Mario demonstrerar systemet och berättar vilka fördelar förändringen innebär för Stenvalvet.

– Det är värdefullt för både mig och driftpersonalen med ett samlat system där jag enkelt kan få överblick över våra byggnader i olika städer. När alla pratar samma språk kan vi lättare åtgärda olika problem, säger han.

”Vi utvecklar vår lösning hela tiden”

Flera faktorer påverkar kostnaden för att digitalisera styrsystem. En faktor är byggnadens storlek, men Mario är övertygad om att det är en investering de tjänar på i längden. Hemligheten bakom ett välfungerande och enkelt system, menar han, är att börja i rätt ände. Tänk ett varv extra innan inköp och installation – vad vill du som fastighetsägare uppnå med systemet?

Det är enklare för oss att ha bra samarbeten när våra partners vet vad vi vill ha, och genom att vara tydlig med vad du kräver kan du få ett bättre system till en billigare installation. Vår lösning utvecklas hela tiden, till exempel efter tips från vår driftpersonal eller när det kommer ut ny teknik på marknaden. Mario Lövstrand, energicontroller på Stenvalvet

”Extra kul att vi kan sprida kunskap över länsgränser”

Flera fastighetsägare står i startgroparna på en liknande energieffektiviseringsresa, och Mario avrundar med att svara på frågor. Fastighetsnätverket är ett av tre inom ramen för Resurseffektiva och framtidssäkra byggnader i Östra Mellansverige. Det är ett länsöverskridande och EU-finansierat projekt.

– För att göra fastighetssektorn mer hållbar är det viktigt att bolag som kommit en bit på vägen, som Stenvalvet, delar med sig av sina erfarenheter. Därför är det extra kul att vi kan fånga in och sprida kunskap över länsgränser om alla goda åtgärder fastighetsägare i vårt område gör, säger August Lindholm, projektledare på Energikontoret i Mälardalen.

Läs mer om Resurseffektiva och framtidssäkra byggnader i östra Mellansverige (2019–2022)
Läs mer om Fastighetsnätverk Sörmland

Energikontoret i Mälardalens årsberättelse presenteras idag

I resultaten för 2021 är pandemins framfart, uteblivna utlysningar, avslagna projektansökningar och avslutade anställningar kännbara. Men Energikontoret i Mälardalen inleder 2022 med starkare förutsättningar. Vi stärker personalstyrkan genom rekrytering och föreslår projekt som kan möta pågående, och kommande, energi- och klimatutmaningar. Det säger styrelseordförande Torbjörn Claesson om året som gått.

Energikontoret i Mälardalens årsberättelse finns som en nedladdningsbar PDF på bolagets webbplats. Ta del av projektbeskrivningar och -resultat, intervjuer med medarbetare, styrelsemedlemmar och nya delägare, statistik och sammanställningar av kommunikationsinsatser och genomförda evenemang.

– 2021 har vi genomfört förändringar som har stärkt och ökat förtroendet för verksamheten, både bland befintliga och nya ägare, och under året gick bolaget från elva till 15 ägarkommuner, säger vd Lina Gellermark.

• Läs och ladda ned Energikontoret i Mälardalens årsberättelse 2021

Fastighetsägare delar kunskaper om hållbarhet i nystartat nätverk

I ett nystartat nätverk i Sörmland ska fastighetsägare dela kunskaper om hållbar förvaltning av bostäder, butiker och arbetsplatser. Närverket har vuxit till 14 medlemmar som nyligen deltog på en nätverksträff om elbilsladdning. ”Det är ett aktuellt ämne eftersom många står inför installationer av laddstolpar på efterfrågan av sina hyresgäster”, säger nätverkskoordinator August Lindholm.

Lundbergs Fastigheter, en av medlemmarna i fastighetsnätverket, har installerat över 200 laddstolpar vid sina fastigheter. 25 av dem är tillgängliga för olika hyresgäster i Eskilstuna. På nätverksträffen delade de med sig av sina erfarenheter och hur de har arbetat med laddningsplatsinstallationer.

– Det var en bra grupp som deltog. Vi kommer sannolikt ha nytta av fastighetsnätverket i kommande frågeställningar och funderingar, säger Nils Svanberg, marknadsområdeschef på Lundbergs Fastigheter i Eskilstuna.

Råd från energi- och klimatrådgivningen

Utöver varandras insikter fick medlemmarna även ta del av goda råd från Mostafa Saleh, energi- och klimatrådgivare i Strängnäs kommun.

För att en installation av laddstolpar ska bli så bra som möjligt är det viktigt att ta hänsyn till både teknik, säkerhet och det praktiska utförandet. Vi brukar också rekommendera att fastighetsägare ställer krav på sin leverantör i enlighet med riktlinjerna i ”Ladda bilen”. Det är ett finansiellt stöd från Naturvårdsverket som delas ut till organisationer som installerar laddplatser för boende eller anställda. Mostafa Saleh, projektledare på Energikontoret i Mälardalen

Anmälan till nätverket är öppen och kostnadsfri

Energikontoret i Mälardalen koordinerar Fastighetsnätverk Sörmland, och med i styrgruppen sitter även fastighetsägare. De ser till att nätverkets innehåll passar medlemmarnas behov och önskemål.

– På nätverksträffen fick vi ett kvitto på att många fastighetsägare står lite i samma läge i många omställningsfrågor. Därför tror jag det är väldigt värdefullt att få höra hur andra tacklar utmaningar och tar sig vidare i processen, säger projektledare och nätverkskoordinator August Lindholm.

Nu startar tvåårsprojektet som ska bana väg för ökad elnätskapacitet

I framtiden ska Sverige ha 100 procent förnybar elproduktion från källor som sol, vind och vatten. Andelen förnybar energi måste helt enkelt öka om vi ska nå FN:s globala mål och bekämpa klimatförändringarna. Samtidigt är bristande elnätskapacitet ett växande problem – redan nu. Det ligger till grund för Elkapacitet och effektanvändande i östra Mellansverige. Energikontoret i Mälardalen driver det nystartade projektet i samverkan med Region Örebro län.

Energikontoret i Mälardalen är beviljad en projektbudget om 6 500 000 kronor. Syftet är att tackla utmaningar inom elnätskapacitet och öka möjligheten för elektrifiering och förnybar energi. Arbetet ska även involvera samverkan mellan bland andra elnätsföretag, näringsliv, regioner och kommuner.

Ett annat viktigt fokusområde är nätutvecklingsplaner. Vi ska stötta kommunerna i Södermanlands, Västmanlands och Uppsala län i arbetet med att möta behoven som beskrivs för utveckling av planer. Vi ska även knyta samman aktörer för att möjliggöra demonstrationer och pilotprojekt med nya tekniker och innovationer som kan stärka elnätens kapacitet. Lina Gellermark, vd på Energikontoret i Mälardalen

”För oss är det en fantastisk möjlighet”

Kungsör klev in som delägare till Energikontoret i Mälardalen i april 2021. De är en av många kommuner som har effektbrist högt på agendan. Möjligheten att möta kapacitetsutmaningarna med hjälp av Energikontoret i Mälardalen är en fantastisk möjlighet, menar kommundirektör Claes-Urban Boström:

– Vi vill utvecklas inom energiområdet och ser också en brist på energi. Skulle vi få en etableringsförfrågan från en större aktör som kan ge kommunen 100 jobb måste vi tacka nej, eftersom effekten inte räcker till. Det är sanslöst.

Projektet tar avstamp i två förstudier

Inom ramen för förstudien Framtidens elsystem i östra Mellansverige undersökte Energikontoret i Mälardalen de regionala förutsättningarna för att hitta fungerande lösningar på ekonomiska och tekniska utmaningar i omställningen till ett förnybart elsystem.

Projektet Elkapacitet och effektanvändande i östra Mellansverige startade 3 januari 2022 och pågår till 31 oktober 2023. Tillväxtverket, Eskilstuna kommun och regionerna Sörmland, Västmanland och Uppsala finansierar projektet.