Horisont 2020 bestod av tre delar – excellent forskning, industriellt ledarskap och samhällsutmaningar. Med en budget om 800 miljarder kronor under programperioden 2014–2020 var det världens största satsning av sitt slag.
Inom ramen för projektet planerade och genomförde Energikontoret i Mälardalen flera aktiviteter. Några exempel är ”Testresenär el-cykel”, en utmaning för vanebilister att cykla minst tre kilometer om dagen i tre veckor. Transportplanering som resulterade i att handbollsbussar sattes in på matchdagar för Eskilstuna Guif under säsongen 2017–2018. Och en tema-match med fokus på hållbara resor som uppmärksammades i lokal radio.
De tio projektaktiviteterna var stärkt samordning mellan Energikontoret i Mälardalen, Energikontoret Region Örebro län och Energikontoret Östra Götaland under projektperioden (1), stärkt samverkan mellan viktiga aktörer (2) och Energiforum, en dialogplattform och mötesplats för företag, leverantörer, forskare, innovatörer och myndigheter (4). Att effektivisera energi- och klimatrådgivarnas företagsrådgivning (5), kunskapsinsatser mot nyckelpersoner i verksamheterna (6) och aktiviteten ”Energismart är lika med affärssmart” (7) var ytterligare aktiviteter. Och slutligen genomfördes energieffektiva företagsnätverk (8), innovativa lösningar (9) och projektkoordinering och administration (10).
Energikontoret i Mälardalen arrangerade evenemanget årligen från 2014–2020. 2019 lockade mässan ett tusental nationella och internationella deltagare till Uppsala Konsert och Kongress (UKK). Och 2020, när Svenska Solelmässan genomfördes digitalt på grund av den rådande covid-19-pandemin, lockade evenemanget över 500 deltagare till en digital plattform.
Inom ramen för projektet genomfördes flera resvaneundersökningar med de 15 medverkande organisationernas medarbetare. Respektive organisation genomförde en rad åtgärder för att underlätta och uppmuntra till hållbara resor till, från och i tjänsten.
Inom ramen för projektet användes metoden hitta – kontakta – besöka – ge råd. Den kommunala energi- och klimatrådgivningen arbetade tillsammans med kvalitetsgranskade leverantörsnätverk, framför allt Energi- och miljötekniska föreningen samt Energieffektiviseringsföretagen, för att stödja verksamheter i sitt energieffektiviseringsarbete.
Över 250 rådgivningsbesök genomfördes inom ramen för projektet. Cirka 30 procent av de besöka verksamheterna bedömdes ha potential att spara 5–10 procent energi. Cirka 20 procent bedömdes ha potential att spara 20 procent energi. Och cirka 20 procent bedömdes kunna spara mer än 20 procent energi. De mest vanligen rekommenderade energieffektiviseringsåtgärderna för att åstadkomma den energibesparingen berörde, utöver kyl- och värmeanläggningar, belysning, ventilation och tomgångsförbrukningar. Andra åtgärder som rekommenderades rörde exempelvis tryckluft, solenergi och klimatskal (det vill säga de delar av en byggnad som gränsar mot den yttre omgivningen).
1990 motsvarade utsläppen i Uppsala kommun 9,1 ton växthusgaser per invånare och år. För att Uppsala kommun ska vara klimatneutral 2050 måste utsläppen ha minskat till 0,5 ton växthusgaser per invånare och år (inräknat en befolkningstillväxt från 200 000 till 340 000 invånare).
Modelleringarna som tagits fram inom ramen för projektet visar att den, under projektperioden, föreslagna nationella klimatpolitiken skulle minska utsläppen till 5,9 ton växthusgaser per invånare och år till 2050. En ”mycket kraftfull nationell politik” och miljömedvetna medborgare har potential att minska utsläppen till 0,7 ton växthusgaser per invånare och år till 2050.
Åtgärder som krävs är bland andra kraftiga energieffektiviseringar inom näringslivet, elektrifierade transporter, utfasning av avfallsförbränning av fossil plast och lokal utbyggnad av vindkraft, solenergi och fjärrvärmesystem.
På de rådgivande besöken utbildades hela eller delar av styrelsen i energieffektiviseringsåtgärder och vilka resultat de kan ge. Rådgivningen innefattade även information som höjde beställarkompetensen bland styrelsemedlemmarna i bostadsrättsföreningarna.
