Resfria digitala möten inom offentlig sektor (REDI)

Bakgrund

REDI baserades på projektet resfria/digitala möten i myndigheter (REMM), som i Trafikverkets regi guidat över 80 statliga myndigheter mot ett ökat antal resfria möten sedan starten 2011. De myndigheter som har deltagit i REMM har i snitt minskat sina koldioxidutsläpp från tjänsteresande med 25 procent per anställd under en period på sex år. (Ref: Naturvårdsverket (2018), Miljöledning i staten 2017. En redovisning. ISBN 978-91-620-6821-9.).

”Res mindre, träffas mer”

Bland landets kommuner och regioner såg det under projektperioden olika ut vad gäller arbetet med digitala möten. Några arbetade strukturerat, andra använde digitala möten men oftast inte systematiskt eller med tydliga mål, flertalet använde det endast i begränsad omfattning. Både kommuner och regioner hade stora möjligheter att skapa bättre service och effektivare organisationer genom digitalisering.

Tio steg till digitala möten

Kärnan i projektet var tiostegsmetoden, ett brett och systematiskt hjälpmedel för organisationer som vill satsa på att öka andelen resfria digitala möten.

Cykelsamverkan Sörmland

För familjer, företag och pendlare

De tre kampanjerna riktade sig till olika målgrupper i Eskilstuna, Nyköpings, Katrineholms och Flens kommun, och de genomfördes flera gånger om under projektets gång. Vintercyklisterna fick prova på att cykla även under det kallare halvåret, med rätt utrustning. De som deltog i Cykelvänlig arbetsplats fick hjälp med att uppmuntra och underlätta för sin personal att låta bilen stå. När den första ansökan om att delta i kampanjen Testcyklister öppnade var intresset stort – på bara ett dygn kom över 60 ansökningar in till de tre lådcyklarna som tilldelats Eskilstuna kommun. För flera familjer var det möjligheten att göra en insats för miljön som låg till grund för ansökan.

– Vi vill gärna bidra till miljöengagemanget, och det här är ett bra sätt att göra det på, sa Linus Elsinen från Nyköping.

Positiv respons

Under kampanjen lånade tio familjer varsin eldriven lådcykel i tre månader. De skjutsade barn, storhandlade, åkte på utflykter och pendlade till jobbet. För att vara med i kampanjen skulle lådcykeln ersätta minst tre bilresor per vecka, och familjerna bloggade om upplevelsen. Lite ovant i början, lite vingligt, en punktering eller två – men deltagarnas återkoppling var framför allt positiv.

– Hela familjen tycker att den eldrivna lådcykeln är super, att handla mat och åka på utflykter har blivit mycket smidigare och roligare. Vi kommer alldeles säkert sakna den när testperioden är över, sa Johanna Nilsson från Nyköping.

Insatsprojekt Hållbara transporter

Över 12 000 fick rådgivning

Insatsprojekt Hållbara transporter drevs parallellt med Insatsprojekt Solel. Under projektperioden deltog 56 000 personer nationellt i de utåtriktade aktiviteterna. Över 12 000 personer fick rådgivning om just hållbara transporter. Och många rådgivare uppgav att de upplevde en ökad efterfrågan på deras tjänster som ett resultat av de två insatsprojekten.

LaddInfraÖst 2.0

– Vi vänder oss framför allt till personer som bor i flerbostadshus och företag med personalparkering. Privatägda bilar står i huvudsak parkerade vid hemmet och på jobbet, så för många är det de överlägset viktigaste platserna att kunna ladda sin bil på, säger projektledare Gustav Busch.

Bakgrund

Regeringen har som mål att Sverige ska ha en fossiloberoende fordonsflotta 2030. Elbilar är energieffektiva, tysta och ger inga utsläpp i trafik eller stadsmiljöer. Projektmålet var därför att skapa fler möjligheter till elfordonsladdning så att fler kan köra el- och laddhybridbil, vilket i förlängningen leder till minskade koldioxidutsläpp i regionen.

Hållbart resande i Munktellstaden

Inom ramen för projektet planerade och genomförde Energikontoret i Mälardalen flera aktiviteter. Några exempel är ”Testresenär el-cykel”, en utmaning för vanebilister att cykla minst tre kilometer om dagen i tre veckor. Transportplanering som resulterade i att handbollsbussar sattes in på matchdagar för Eskilstuna Guif under säsongen 2017–2018. Och en tema-match med fokus på hållbara resor som uppmärksammades i lokal radio.

Spjutspetsar Mobility Management

Inom ramen för projektet genomfördes flera resvaneundersökningar med de 15 medverkande organisationernas medarbetare. Respektive organisation genomförde en rad åtgärder för att underlätta och uppmuntra till hållbara resor till, från och i tjänsten.

Främja energieffektivare användning av dieseldrivna arbetsmaskiner

Flera kartläggningar låg till grund för utbildningarna och informationsmaterialet som sammanställdes inom ramen för projektet. Projektparterna hämtade underlag från Skogsforsk, det svenska skogsbrukets forskningsinstitut, Hargs bruk AB, Torslunda Lantbruksentreprenad AB och ett större anläggningsprojekt inom Uppsala kommun.

Bakgrund

Under projektperioden var utsläpp från arbetsmaskiner ett utpekat insatsområde av Energimyndigheten. I Uppsala län stod arbetsmaskiner för cirka tio procent av länets totala utsläpp, och samtidigt fanns potential att minska deras bränsleanvändning med i genomsnitt tio procent. Det motsvarade en besparing om 3 000 ton diesel eller 30 000 MWh per år.

Ökad transportrådgivning

Effektivisering av kommunala transporter i Uppsala, Västmanlands och Södermanlands län

Energikontoret i Mälardalen bidrog till projektet i två etapper – först med en utbildningsdag, sedan under utvecklingen av planer för kommunernas fortsatta transporteffektiviseringsarbete. Deltagande kommuner var Arboga, Enköping, Fagersta, Flen, Hallstahammar, Heby, Håbo, Knivsta, Kungsör, Köping, Strängnäs, Surahammar, Trosa, Uppsala, Älvkarleby och Östhammar.

Bakgrund

2011 saknade många kommuner kunskap om energieffektivisering inom transportsektorn – samtidigt fanns potential för väsentliga förbättringar genom relativt enkla åtgärder, som körsätt, reseplanering och val av fordon. Enligt Trafikverket stod fossila bränslen för 95 procent av bränsleanvändningen under projektperioden. De flesta kommuner hade potential att minska energianvändningen med minst 20 procent och kostnaderna för tjänsteresor med minst 10 procent.

Baltic Biogas Bus

Resultaten visade även att ökad energieffektivitet och ökad tillgång till förnybart bränsle var viktiga för göra biogasbussen till ett mer attraktivt alternativ. Sommaren 2013 godkändes en förlängning av projektet, More Baltic Biogas Bus, som drevs vidare av organisationen Biogas Öst.