Carl Karlsson skriver exjobb om energigemenskaper på Energikontoret i Mälardalen

Föreställ dig att du behöver tända lampor, laga mat och ladda elbilen just när elpriset är som högst. Men det märks inte på elräkningen – för du producerar, lagrar och delar energi med dina grannar. Så ska en energigemenskap fungera. Men hur mycket kan effektbehovet minska när flera byggnader delar på energi från solpaneler och ett batterilagringsystem? Det undersöker civilingenjörsstudent Carl Karlsson på Energikontoret i Mälardalen.

Carl Karlsson läser det femte och sista året på civilingenjörsprogrammet i energisystem vid Uppsala universitet och Sveriges lantbruksuniversitet (SLU). I sitt examensarbete tittar han närmare på hur energigemenskaper kan bidra till ett mer flexibelt och robust energisystem.

– Säg att tre flerbostadshus kan kopplas samman, dela på elen från solpaneler och använda batterier för att lagra energi. Då minskar bostädernas gemensamma effektbehov och det gör att de kan köpa mindre el från elnätet, säger Carl Karlsson.

Data från flera källor

Han använder till stor del syntetiska data, men de tre flerbostadshusen finns på riktigt. Carl Karlsson får information om bostädernas fastighetsel från Eskilstuna Kommunfastigheter AB och använder databasen PVGIS för att estimera hur mycket el solpaneler skulle kunna producera.

– Förhoppningsvis bidrar det minskade effektbehovet till att belastningen på elnätet minskar samtidigt som kostnaden för köpt el för energigemenskapens brukare minskar. På så vis skulle energigemenskaper kunna bidra till nytta för både konsumenterna och elnätsbolagen, säger han.

Medverkar i nätutvecklingsprojekt

Till sin hjälp har Carl Karlsson också handledare Rasmus Luthander, projektledare i projektet Elsmarta Östra Mellansverige på Energikontoret i Mälardalen. De kom först i kontakt med varandra när Rasmus Luthander höll en gästföreläsning på Uppsala universitet om batterilagring i fastigheter och kraftsystemet.

Under utbildningen har jag verkligen insett hur många intressanta möjligheter det finns inom elkraft. Carl Karlsson, student på civilingenjörsprogrammet i energisystem vid Uppsala universitet och Sveriges lantbruksuniversitet (SLU)

”Energigemenskaper har stor potential”

Efter examen skulle det vara spännande att arbeta vidare med elnätsutveckling, menar han.

– Jag tror att energigemenskaper har stor potential att bidra till ett hållbart energisystem, men det kräver ett tydligare regelverk, och för att öka takten i omställningen behövs också eldsjälar som brinner för elektrifieringen av samhället, säger Carl Karlsson.

Han presenterar sitt examensarbete i januari 2025.