Syftet med projektet var att stödja utvecklingen av den svenska solcellsmarknaden genom att tillhandahålla information om hur många anläggningar som fanns i landet, information som när projektet genomfördes inte fanns tillgänglig.
Informations- och utbildningsinsatserna bestod framför allt av heldagsseminarier med tillhörande utbildningsmaterial. Innehållet hämtades till stor del från branschorganisationer som Swedisol, Svensk Ventilation och Sveriges Centrum för Nollenergihus.
Energikontoret i Mälardalen byggde upp ett regionalt nätverk med vindkraftsintresserade företag, kommuner, organisationer och privatpersoner. Med avstamp i nulägesanalyser och förstudier genomförde vi sedan utbildningar, rådgivningssamtal, studiebesök och nätverks- och diskussionsträffar.
Etapp 1 under oktober 2012–december 2013, etapp 2 under maj 2014–juni 2015, etapp 3 under juli 2015–oktober 2016 och slutligen etapp 4 under juli 2017–september 2018. I etapp 3 utökades nätverket med Östergötlands län, och i etapp 4 utgick Energikontoret i Mälardalen från underlag från tidigare etapper och identifierade områden som behövde fler kunskapshöjande och utvecklingsdrivande insatser. I projektets sista etapp låg fokus på att höja kunskapsnivån hos samtliga aktörer i nätverket, bygga en kompetensgrupp och samverkansplattform för vindkraftsfrågor i regionen och påbörja en diskussion med bland andra Försvarsmakten om så kallade stoppområden för vindkraft.
Energikontoret i Mälardalen deltog under 2011, men Data4Action är ett pågående projekt. Det övergripande syftet är att upprätta långsiktiga datautbyte-modeller för hållbar energiplanering genom ett kontinuerligt samarbete mellan offentliga myndigheter och energiintressenter. Data4Action fokuserar på fyra huvudaktiviteter: att förbättra förutsättningarna för datautbyte, att mobilisera viktiga aktörer, att underlätta samarbete och att skapa nya inventeringsverktyg.
Som underlag till rapporten arrangerade Energikontoret i Mälardalen dialogmöten och undersökte kommunernas klimatstrategier, energiplaner och handlingsplaner för energieffektivisering.
Flera kartläggningar låg till grund för utbildningarna och informationsmaterialet som sammanställdes inom ramen för projektet. Projektparterna hämtade underlag från Skogsforsk, det svenska skogsbrukets forskningsinstitut, Hargs bruk AB, Torslunda Lantbruksentreprenad AB och ett större anläggningsprojekt inom Uppsala kommun.
Under projektperioden var utsläpp från arbetsmaskiner ett utpekat insatsområde av Energimyndigheten. I Uppsala län stod arbetsmaskiner för cirka tio procent av länets totala utsläpp, och samtidigt fanns potential att minska deras bränsleanvändning med i genomsnitt tio procent. Det motsvarade en besparing om 3 000 ton diesel eller 30 000 MWh per år.
Energikontoret i Mälardalen bidrog till projektet i två etapper – först med en utbildningsdag, sedan under utvecklingen av planer för kommunernas fortsatta transporteffektiviseringsarbete. Deltagande kommuner var Arboga, Enköping, Fagersta, Flen, Hallstahammar, Heby, Håbo, Knivsta, Kungsör, Köping, Strängnäs, Surahammar, Trosa, Uppsala, Älvkarleby och Östhammar.
2011 saknade många kommuner kunskap om energieffektivisering inom transportsektorn – samtidigt fanns potential för väsentliga förbättringar genom relativt enkla åtgärder, som körsätt, reseplanering och val av fordon. Enligt Trafikverket stod fossila bränslen för 95 procent av bränsleanvändningen under projektperioden. De flesta kommuner hade potential att minska energianvändningen med minst 20 procent och kostnaderna för tjänsteresor med minst 10 procent.
Mellan 1970-talet och 2011 ökade elanvändningen i svenska hushåll med cirka 50 procent, bland annat på grund av ineffektiva beteenden. En majoritet av ungdomar vill spara energi, men många saknar kunskapen som krävs. Inom ramen för projektet fick deltagare bland annat tillgång till ett informationsmaterial om energieffektivisering och ett mobilspel kopplat till hushållets elmätare.
