Energieffektiva företag i östra Mellansverige

De tio projektaktiviteterna var stärkt samordning mellan Energikontoret i Mälardalen, Energikontoret Region Örebro län och Energikontoret Östra Götaland under projektperioden (1), stärkt samverkan mellan viktiga aktörer (2) och Energiforum, en dialogplattform och mötesplats för företag, leverantörer, forskare, innovatörer och myndigheter (4). Att effektivisera energi- och klimatrådgivarnas företagsrådgivning (5), kunskapsinsatser mot nyckelpersoner i verksamheterna (6) och aktiviteten ”Energismart är lika med affärssmart” (7) var ytterligare aktiviteter. Och slutligen genomfördes energieffektiva företagsnätverk (8), innovativa lösningar (9) och projektkoordinering och administration (10).

Svenska Solelmässan

Energikontoret i Mälardalen arrangerade evenemanget årligen från 2014–2020. 2019 lockade mässan ett tusental nationella och internationella deltagare till Uppsala Konsert och Kongress (UKK). Och 2020, när Svenska Solelmässan genomfördes digitalt på grund av den rådande covid-19-pandemin, lockade evenemanget över 500 deltagare till en digital plattform.

Spjutspetsar Mobility Management

Inom ramen för projektet genomfördes flera resvaneundersökningar med de 15 medverkande organisationernas medarbetare. Respektive organisation genomförde en rad åtgärder för att underlätta och uppmuntra till hållbara resor till, från och i tjänsten.

Behovsmotiverade, innovationsfrämjande och klimateffektiva projekt (BIK)

Information och rådgivning om mindre kyl- och värmeanläggningar

Inom ramen för projektet användes metoden hitta – kontakta – besöka – ge råd. Den kommunala energi- och klimatrådgivningen arbetade tillsammans med kvalitetsgranskade leverantörsnätverk, framför allt Energi- och miljötekniska föreningen samt Energieffektiviseringsföretagen, för att stödja verksamheter i sitt energieffektiviseringsarbete.

En av fem kunde spara mer än 20 procent energi

Över 250 rådgivningsbesök genomfördes inom ramen för projektet. Cirka 30 procent av de besöka verksamheterna bedömdes ha potential att spara 5–10 procent energi. Cirka 20 procent bedömdes ha potential att spara 20 procent energi. Och cirka 20 procent bedömdes kunna spara mer än 20 procent energi. De mest vanligen rekommenderade energieffektiviseringsåtgärderna för att åstadkomma den energibesparingen berörde, utöver kyl- och värmeanläggningar, belysning, ventilation och tomgångsförbrukningar. Andra åtgärder som rekommenderades rörde exempelvis tryckluft, solenergi och klimatskal (det vill säga de delar av en byggnad som gränsar mot den yttre omgivningen).

Färdplan Klimatneutralt Uppsala

1990 motsvarade utsläppen i Uppsala kommun 9,1 ton växthusgaser per invånare och år. För att Uppsala kommun ska vara klimatneutral 2050 måste utsläppen ha minskat till 0,5 ton växthusgaser per invånare och år (inräknat en befolkningstillväxt från 200 000 till 340 000 invånare).

Resultat

Modelleringarna som tagits fram inom ramen för projektet visar att den, under projektperioden, föreslagna nationella klimatpolitiken skulle minska utsläppen till 5,9 ton växthusgaser per invånare och år till 2050. En ”mycket kraftfull nationell politik” och miljömedvetna medborgare har potential att minska utsläppen till 0,7 ton växthusgaser per invånare och år till 2050.

Åtgärder som krävs är bland andra kraftiga energieffektiviseringar inom näringslivet, elektrifierade transporter, utfasning av avfallsförbränning av fossil plast och lokal utbyggnad av vindkraft, solenergi och fjärrvärmesystem.

Energieffektiva bostadsrättsföreningar

På de rådgivande besöken utbildades hela eller delar av styrelsen i energieffektiviseringsåtgärder och vilka resultat de kan ge. Rådgivningen innefattade även information som höjde beställarkompetensen bland styrelsemedlemmarna i bostadsrättsföreningarna.

Solel i lantbruket

Energiklok affärsrådgivning

Bakgrund

Projektet genomfördes i samverkan med Almi Mälardalen, Almi Uppsala, Almi Gotland, Almi Södermanland, Länsstyrelsen Västmanland, Regionförbundet Uppsala län, Uppsala kommun och Västerås stad.

Nationella noder för lågenergibyggande

Samarbetsparter till projektet var även intresseorganisationerna Sveriges Byggindustrier, Fastighetsägarna och Byggherrarna, samt centrala nationella stödprogram för energieffektivt byggande som organisationerna drev eller medverkade i. De utbildnings- och informationsinsatser som genomfördes inom ramen för projektet visade att det fanns intresse för ökad beställarkunskap om nationellt framtagna metoder, verktyg och energieffektiv teknik. Energikontoret i Mälardalen bidrog även till ett planeringsunderlag som visade en möjlig besparingspotential om cirka 12GWh.