Cykelsamverkan Sörmland

För familjer, företag och pendlare

De tre kampanjerna riktade sig till olika målgrupper i Eskilstuna, Nyköpings, Katrineholms och Flens kommun, och de genomfördes flera gånger om under projektets gång. Vintercyklisterna fick prova på att cykla även under det kallare halvåret, med rätt utrustning. De som deltog i Cykelvänlig arbetsplats fick hjälp med att uppmuntra och underlätta för sin personal att låta bilen stå. När den första ansökan om att delta i kampanjen Testcyklister öppnade var intresset stort – på bara ett dygn kom över 60 ansökningar in till de tre lådcyklarna som tilldelats Eskilstuna kommun. För flera familjer var det möjligheten att göra en insats för miljön som låg till grund för ansökan.

– Vi vill gärna bidra till miljöengagemanget, och det här är ett bra sätt att göra det på, sa Linus Elsinen från Nyköping.

Positiv respons

Under kampanjen lånade tio familjer varsin eldriven lådcykel i tre månader. De skjutsade barn, storhandlade, åkte på utflykter och pendlade till jobbet. För att vara med i kampanjen skulle lådcykeln ersätta minst tre bilresor per vecka, och familjerna bloggade om upplevelsen. Lite ovant i början, lite vingligt, en punktering eller två – men deltagarnas återkoppling var framför allt positiv.

– Hela familjen tycker att den eldrivna lådcykeln är super, att handla mat och åka på utflykter har blivit mycket smidigare och roligare. Vi kommer alldeles säkert sakna den när testperioden är över, sa Johanna Nilsson från Nyköping.

Insatsprojekt Hållbara transporter

Över 12 000 fick rådgivning

Insatsprojekt Hållbara transporter drevs parallellt med Insatsprojekt Solel. Under projektperioden deltog 56 000 personer nationellt i de utåtriktade aktiviteterna. Över 12 000 personer fick rådgivning om just hållbara transporter. Och många rådgivare uppgav att de upplevde en ökad efterfrågan på deras tjänster som ett resultat av de två insatsprojekten.

LaddInfraÖst 2.0

– Vi vänder oss framför allt till personer som bor i flerbostadshus och företag med personalparkering. Privatägda bilar står i huvudsak parkerade vid hemmet och på jobbet, så för många är det de överlägset viktigaste platserna att kunna ladda sin bil på, säger projektledare Gustav Busch.

Bakgrund

Regeringen har som mål att Sverige ska ha en fossiloberoende fordonsflotta 2030. Elbilar är energieffektiva, tysta och ger inga utsläpp i trafik eller stadsmiljöer. Projektmålet var därför att skapa fler möjligheter till elfordonsladdning så att fler kan köra el- och laddhybridbil, vilket i förlängningen leder till minskade koldioxidutsläpp i regionen.

Regionala noder för energikartläggningsstödet

Bakgrund

Projektet drevs inom ramen för det nationella regionalfondsprogrammet med syfte att öka effekten av energikartläggningsstödet, och på så vis bidra till effektiv energianvändning och ökad konkurrenskraft bland svenska företag.

Varför energikartläggning?

En energikartläggning ger svar på hur mycket energi som används för att driva företagets verksamhet, hur energin används och fördelas inom verksamheten. En kartläggning innehåller även åtgärdsförslag på hur företaget kan energieffektivisera och minska sina energikostnader.

Olja och restvärme Södermanlands län

Energikontoret i Mälardalen hittade oljepannorna i sotarregister, Räddningstjänstens cisternregister, Boverkets energideklarationsregister och bland tillståndspliktiga verksamheter i kommuner och Länsstyrelsen Södermanlands län. Ägare intervjuades för att även kartlägga i vilken utsträckning oljepannorna användes och därför borde prioriteras under den uppsökande rådgivningen.

Restvärme ytterligare fokusområde

Inom ramen för projektet byggde Energikontoret i Mälardalen även vidare på ”Restvärme i Södermanland”, ett tidigare genomfört projekt. En kartläggning av restvärmepotentialen bland sörmländska industriföretag låg till grund för en fördjupad kunskapsinsats. Ett 40-tal verksamheter fick grundläggande eller fördjupat stöd i form av ett målgruppsanpassat informationsmaterial och erbjudande om att kontakta Energikontoret i Mälardalen för direkta råd eller hjälp med en ansökan om investeringsbidrag.

Restvärme Södermanland

Implementeringsnätverk i Uppsala län

Uppsala kommun och Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) har sedan 2010 utvecklat en modell av kommunens energisystem och klimatpåverkan. 2013 skalades modellen upp till en länsdatabas som omfattar utsläppsdata för samtliga kommuner i Uppsala län. Den tillgängliggjordes genom IT-verktyget Hållbarhetsportalen och används idag för att redovisa och sammanställa hållbarhet och mäta klimatavtryck, för att nå nya mål.

Nätverk för energieffektivisering

Bakgrund

Energieffektivisering ger företag minskade kostnader, minskad känslighet för ökade energipriser och minskad miljöpåverkan, vilket stärker verksamhetens konkurrenskraft och varumärke. Företagsnätverk är en beprövad metod som ger goda resultat – erfarenheter från över 120 nätverk i Tyskland och Österrike visar att energieffektiviseringstakten hos företag som deltog fördubblades, jämfört med hos dem som bara gjorde en energikartläggning.

Kunskapsnod för energiutmaningen och Europa

Horisont 2020 bestod av tre delar – excellent forskning, industriellt ledarskap och samhällsutmaningar. Med en budget om 800 miljarder kronor under programperioden 2014–2020 var det världens största satsning av sitt slag.

Hållbart resande i Munktellstaden

Inom ramen för projektet planerade och genomförde Energikontoret i Mälardalen flera aktiviteter. Några exempel är ”Testresenär el-cykel”, en utmaning för vanebilister att cykla minst tre kilometer om dagen i tre veckor. Transportplanering som resulterade i att handbollsbussar sattes in på matchdagar för Eskilstuna Guif under säsongen 2017–2018. Och en tema-match med fokus på hållbara resor som uppmärksammades i lokal radio.