Energikartläggning Västmanland
Som underlag till rapporten arrangerade Energikontoret i Mälardalen dialogmöten och undersökte kommunernas klimatstrategier, energiplaner och handlingsplaner för energieffektivisering.
Främja energieffektivare användning av dieseldrivna arbetsmaskiner
Flera kartläggningar låg till grund för utbildningarna och informationsmaterialet som sammanställdes inom ramen för projektet. Projektparterna hämtade underlag från Skogsforsk, det svenska skogsbrukets forskningsinstitut, Hargs bruk AB, Torslunda Lantbruksentreprenad AB och ett större anläggningsprojekt inom Uppsala kommun.
Bakgrund
Under projektperioden var utsläpp från arbetsmaskiner ett utpekat insatsområde av Energimyndigheten. I Uppsala län stod arbetsmaskiner för cirka tio procent av länets totala utsläpp, och samtidigt fanns potential att minska deras bränsleanvändning med i genomsnitt tio procent. Det motsvarade en besparing om 3 000 ton diesel eller 30 000 MWh per år.
Ökad transportrådgivning
Movida
Effektivisering av kommunala transporter i Uppsala, Västmanlands och Södermanlands län
Energikontoret i Mälardalen bidrog till projektet i två etapper – först med en utbildningsdag, sedan under utvecklingen av planer för kommunernas fortsatta transporteffektiviseringsarbete. Deltagande kommuner var Arboga, Enköping, Fagersta, Flen, Hallstahammar, Heby, Håbo, Knivsta, Kungsör, Köping, Strängnäs, Surahammar, Trosa, Uppsala, Älvkarleby och Östhammar.
Bakgrund
2011 saknade många kommuner kunskap om energieffektivisering inom transportsektorn – samtidigt fanns potential för väsentliga förbättringar genom relativt enkla åtgärder, som körsätt, reseplanering och val av fordon. Enligt Trafikverket stod fossila bränslen för 95 procent av bränsleanvändningen under projektperioden. De flesta kommuner hade potential att minska energianvändningen med minst 20 procent och kostnaderna för tjänsteresor med minst 10 procent.
Unga utforskar energi
Bakgrund
Mellan 1970-talet och 2011 ökade elanvändningen i svenska hushåll med cirka 50 procent, bland annat på grund av ineffektiva beteenden. En majoritet av ungdomar vill spara energi, men många saknar kunskapen som krävs. Inom ramen för projektet fick deltagare bland annat tillgång till ett informationsmaterial om energieffektivisering och ett mobilspel kopplat till hushållets elmätare.
Energieffektivare drift för handlingskraftiga fastighetsskötare
Resultat
För att bedöma utbildningarnas effekt utförde Energikontoret i Mälardalen mätningar av en fastighet per län. Flens Bostads AB uppnådde en energibesparing om 7 procent vilket motsvarade en årlig besparing om 980 000 kr i energikostnader.
Bakgrund
Projektet omfattade Södermanlands, Västmanlands, Östergötlands, Örebro och Uppsala län och drevs i samarbete med Energikontoret Regionförbundet Örebro, Energikontoret Östra Götaland, Fastighetsägarna Mellansverige och SABO.
Lågenergihus för attraktivt boende
Bakgrund
2009 genomförde Energikontoret i Mälardalen seminarier för kommunala tjänstemän och politiker i Södermanland, allmänheten och lokala hantverkare med information om lågenergihus och passivhus. Seminarierna var välbesökta och det fanns önskemål om fler liknande aktiviteter.
Baltic Biogas Bus
Resultaten visade även att ökad energieffektivitet och ökad tillgång till förnybart bränsle var viktiga för göra biogasbussen till ett mer attraktivt alternativ. Sommaren 2013 godkändes en förlängning av projektet, More Baltic Biogas Bus, som drevs vidare av organisationen Biogas Öst.
Energieffektiva lantbruk (etapp 1–4)
Så fick 56 gårdar ett mer klimatsmart tänk
Projektidén föddes hos en projektledare på Energikontoret i Mälardalen efter en rundvandring på en gårdsmässa för lantbrukare. Genom att öka intresset för och kunskapen om energi skulle fler lantbrukare kunna minska sin energianvändning, dra ned på sina kostnader och bidra till ett mer hållbart lantbruk. Projektet inleddes med en beräkning av elanvändningen på 150 mjölkproduktionsgårdar i Mälardalen, alla i en storlek om cirka 70 mjölkkor. Den potentiella besparingen visade sig vara nästan 5 GWh – eller lika mycket energi som 200 normalstora, elvärmda villor använder under ett år.
Värme, vatten och ventilation
Sedan genomförde Energikontoret i Mälardalen energikartläggningar på ett flertal gårdar för att hitta de största energislukarna. Det var framför allt varmvattenproduktion, ventilation, värme, belysning, utgödsling och vakuumpumpar som visade sig ha störst potential.
Ut med det gamla, in med det förnybara
Inom ramen för projektet undersökte Energikontoret i Mälardalen också vilka möjligheter till egenproducerad el som passar bäst på allt från mindre familjedrivna gårdar till större lantbruksföretag. När den gamla utrustningen på gården börjar gå på knäna, återstår många hållbara lösningar. Solenergi, vattenkraft, vindkraft och biobränslen är alla gångbara alternativ – och för varje enskild gård i Mälardalen finns idag oberoende kommunala rådgivare som erbjuder stöd och vägledning, helt utan kostnad.
