Energikontoret i Mälardalen arrangerade evenemanget årligen från 2014–2020. 2019 lockade mässan ett tusental nationella och internationella deltagare till Uppsala Konsert och Kongress (UKK). Och 2020, när Svenska Solelmässan genomfördes digitalt på grund av den rådande covid-19-pandemin, lockade evenemanget över 500 deltagare till en digital plattform.
Inom ramen för projektet genomfördes flera resvaneundersökningar med de 15 medverkande organisationernas medarbetare. Respektive organisation genomförde en rad åtgärder för att underlätta och uppmuntra till hållbara resor till, från och i tjänsten.
Inom ramen för projektet användes metoden hitta – kontakta – besöka – ge råd. Den kommunala energi- och klimatrådgivningen arbetade tillsammans med kvalitetsgranskade leverantörsnätverk, framför allt Energi- och miljötekniska föreningen samt Energieffektiviseringsföretagen, för att stödja verksamheter i sitt energieffektiviseringsarbete.
Över 250 rådgivningsbesök genomfördes inom ramen för projektet. Cirka 30 procent av de besöka verksamheterna bedömdes ha potential att spara 5–10 procent energi. Cirka 20 procent bedömdes ha potential att spara 20 procent energi. Och cirka 20 procent bedömdes kunna spara mer än 20 procent energi. De mest vanligen rekommenderade energieffektiviseringsåtgärderna för att åstadkomma den energibesparingen berörde, utöver kyl- och värmeanläggningar, belysning, ventilation och tomgångsförbrukningar. Andra åtgärder som rekommenderades rörde exempelvis tryckluft, solenergi och klimatskal (det vill säga de delar av en byggnad som gränsar mot den yttre omgivningen).
1990 motsvarade utsläppen i Uppsala kommun 9,1 ton växthusgaser per invånare och år. För att Uppsala kommun ska vara klimatneutral 2050 måste utsläppen ha minskat till 0,5 ton växthusgaser per invånare och år (inräknat en befolkningstillväxt från 200 000 till 340 000 invånare).
Modelleringarna som tagits fram inom ramen för projektet visar att den, under projektperioden, föreslagna nationella klimatpolitiken skulle minska utsläppen till 5,9 ton växthusgaser per invånare och år till 2050. En ”mycket kraftfull nationell politik” och miljömedvetna medborgare har potential att minska utsläppen till 0,7 ton växthusgaser per invånare och år till 2050.
Åtgärder som krävs är bland andra kraftiga energieffektiviseringar inom näringslivet, elektrifierade transporter, utfasning av avfallsförbränning av fossil plast och lokal utbyggnad av vindkraft, solenergi och fjärrvärmesystem.
På de rådgivande besöken utbildades hela eller delar av styrelsen i energieffektiviseringsåtgärder och vilka resultat de kan ge. Rådgivningen innefattade även information som höjde beställarkompetensen bland styrelsemedlemmarna i bostadsrättsföreningarna.
Projektet genomfördes i samverkan med Almi Mälardalen, Almi Uppsala, Almi Gotland, Almi Södermanland, Länsstyrelsen Västmanland, Regionförbundet Uppsala län, Uppsala kommun och Västerås stad.
Samarbetsparter till projektet var även intresseorganisationerna Sveriges Byggindustrier, Fastighetsägarna och Byggherrarna, samt centrala nationella stödprogram för energieffektivt byggande som organisationerna drev eller medverkade i. De utbildnings- och informationsinsatser som genomfördes inom ramen för projektet visade att det fanns intresse för ökad beställarkunskap om nationellt framtagna metoder, verktyg och energieffektiv teknik. Energikontoret i Mälardalen bidrog även till ett planeringsunderlag som visade en möjlig besparingspotential om cirka 12GWh.
Syftet med projektet var att stödja utvecklingen av den svenska solcellsmarknaden genom att tillhandahålla information om hur många anläggningar som fanns i landet, information som när projektet genomfördes inte fanns tillgänglig.
