Information och rådgivning om mindre kyl- och värmeanläggningar

Inom ramen för projektet användes metoden hitta – kontakta – besöka – ge råd. Den kommunala energi- och klimatrådgivningen arbetade tillsammans med kvalitetsgranskade leverantörsnätverk, framför allt Energi- och miljötekniska föreningen samt Energieffektiviseringsföretagen, för att stödja verksamheter i sitt energieffektiviseringsarbete.

En av fem kunde spara mer än 20 procent energi

Över 250 rådgivningsbesök genomfördes inom ramen för projektet. Cirka 30 procent av de besöka verksamheterna bedömdes ha potential att spara 5–10 procent energi. Cirka 20 procent bedömdes ha potential att spara 20 procent energi. Och cirka 20 procent bedömdes kunna spara mer än 20 procent energi. De mest vanligen rekommenderade energieffektiviseringsåtgärderna för att åstadkomma den energibesparingen berörde, utöver kyl- och värmeanläggningar, belysning, ventilation och tomgångsförbrukningar. Andra åtgärder som rekommenderades rörde exempelvis tryckluft, solenergi och klimatskal (det vill säga de delar av en byggnad som gränsar mot den yttre omgivningen).

Färdplan Klimatneutralt Uppsala

1990 motsvarade utsläppen i Uppsala kommun 9,1 ton växthusgaser per invånare och år. För att Uppsala kommun ska vara klimatneutral 2050 måste utsläppen ha minskat till 0,5 ton växthusgaser per invånare och år (inräknat en befolkningstillväxt från 200 000 till 340 000 invånare).

Resultat

Modelleringarna som tagits fram inom ramen för projektet visar att den, under projektperioden, föreslagna nationella klimatpolitiken skulle minska utsläppen till 5,9 ton växthusgaser per invånare och år till 2050. En ”mycket kraftfull nationell politik” och miljömedvetna medborgare har potential att minska utsläppen till 0,7 ton växthusgaser per invånare och år till 2050.

Åtgärder som krävs är bland andra kraftiga energieffektiviseringar inom näringslivet, elektrifierade transporter, utfasning av avfallsförbränning av fossil plast och lokal utbyggnad av vindkraft, solenergi och fjärrvärmesystem.

Energieffektiva bostadsrättsföreningar

På de rådgivande besöken utbildades hela eller delar av styrelsen i energieffektiviseringsåtgärder och vilka resultat de kan ge. Rådgivningen innefattade även information som höjde beställarkompetensen bland styrelsemedlemmarna i bostadsrättsföreningarna.

Solel i lantbruket

Energiklok affärsrådgivning

Bakgrund

Projektet genomfördes i samverkan med Almi Mälardalen, Almi Uppsala, Almi Gotland, Almi Södermanland, Länsstyrelsen Västmanland, Regionförbundet Uppsala län, Uppsala kommun och Västerås stad.

Nationella noder för lågenergibyggande

Samarbetsparter till projektet var även intresseorganisationerna Sveriges Byggindustrier, Fastighetsägarna och Byggherrarna, samt centrala nationella stödprogram för energieffektivt byggande som organisationerna drev eller medverkade i. De utbildnings- och informationsinsatser som genomfördes inom ramen för projektet visade att det fanns intresse för ökad beställarkunskap om nationellt framtagna metoder, verktyg och energieffektiv teknik. Energikontoret i Mälardalen bidrog även till ett planeringsunderlag som visade en möjlig besparingspotential om cirka 12GWh.

Nätansluten solel

Bakgrund

Syftet med projektet var att stödja utvecklingen av den svenska solcellsmarknaden genom att tillhandahålla information om hur många anläggningar som fanns i landet, information som när projektet genomfördes inte fanns tillgänglig.

Lågenergihus för attraktivt boende (nationellt)

Informations- och utbildningsinsatserna bestod framför allt av heldagsseminarier med tillhörande utbildningsmaterial. Innehållet hämtades till stor del från branschorganisationer som Swedisol, Svensk Ventilation och Sveriges Centrum för Nollenergihus.

Vindkraft öst (etapp 1–4)

Bakgrund

Energikontoret i Mälardalen byggde upp ett regionalt nätverk med vindkraftsintresserade företag, kommuner, organisationer och privatpersoner. Med avstamp i nulägesanalyser och förstudier genomförde vi sedan utbildningar, rådgivningssamtal, studiebesök och nätverks- och diskussionsträffar.

Projektet genomfördes i fyra etapper

Etapp 1 under oktober 2012–december 2013, etapp 2 under maj 2014–juni 2015, etapp 3 under juli 2015–oktober 2016 och slutligen etapp 4 under juli 2017–september 2018. I etapp 3 utökades nätverket med Östergötlands län, och i etapp 4 utgick Energikontoret i Mälardalen från underlag från tidigare etapper och identifierade områden som behövde fler kunskapshöjande och utvecklingsdrivande insatser. I projektets sista etapp låg fokus på att höja kunskapsnivån hos samtliga aktörer i nätverket, bygga en kompetensgrupp och samverkansplattform för vindkraftsfrågor i regionen och påbörja en diskussion med bland andra Försvarsmakten om så kallade stoppområden för vindkraft.

Data4Action

Ett pågående projekt

Energikontoret i Mälardalen deltog under 2011, men Data4Action är ett pågående projekt. Det övergripande syftet är att upprätta långsiktiga datautbyte-modeller för hållbar energiplanering genom ett kontinuerligt samarbete mellan offentliga myndigheter och energiintressenter. Data4Action fokuserar på fyra huvudaktiviteter: att förbättra förutsättningarna för datautbyte, att mobilisera viktiga aktörer, att underlätta samarbete och att skapa nya inventeringsverktyg.