Insatsprojekt Hållbara transporter drevs parallellt med Insatsprojekt Solel. Under projektperioden deltog 56 000 personer nationellt i de utåtriktade aktiviteterna. Över 12 000 personer fick rådgivning om just hållbara transporter. Och många rådgivare uppgav att de upplevde en ökad efterfrågan på deras tjänster som ett resultat av de två insatsprojekten.
– Vi vänder oss framför allt till personer som bor i flerbostadshus och företag med personalparkering. Privatägda bilar står i huvudsak parkerade vid hemmet och på jobbet, så för många är det de överlägset viktigaste platserna att kunna ladda sin bil på, säger projektledare Gustav Busch.
Regeringen har som mål att Sverige ska ha en fossiloberoende fordonsflotta 2030. Elbilar är energieffektiva, tysta och ger inga utsläpp i trafik eller stadsmiljöer. Projektmålet var därför att skapa fler möjligheter till elfordonsladdning så att fler kan köra el- och laddhybridbil, vilket i förlängningen leder till minskade koldioxidutsläpp i regionen.
Projektet drevs inom ramen för det nationella regionalfondsprogrammet med syfte att öka effekten av energikartläggningsstödet, och på så vis bidra till effektiv energianvändning och ökad konkurrenskraft bland svenska företag.
En energikartläggning ger svar på hur mycket energi som används för att driva företagets verksamhet, hur energin används och fördelas inom verksamheten. En kartläggning innehåller även åtgärdsförslag på hur företaget kan energieffektivisera och minska sina energikostnader.
Energikontoret i Mälardalen hittade oljepannorna i sotarregister, Räddningstjänstens cisternregister, Boverkets energideklarationsregister och bland tillståndspliktiga verksamheter i kommuner och Länsstyrelsen Södermanlands län. Ägare intervjuades för att även kartlägga i vilken utsträckning oljepannorna användes och därför borde prioriteras under den uppsökande rådgivningen.
Inom ramen för projektet byggde Energikontoret i Mälardalen även vidare på ”Restvärme i Södermanland”, ett tidigare genomfört projekt. En kartläggning av restvärmepotentialen bland sörmländska industriföretag låg till grund för en fördjupad kunskapsinsats. Ett 40-tal verksamheter fick grundläggande eller fördjupat stöd i form av ett målgruppsanpassat informationsmaterial och erbjudande om att kontakta Energikontoret i Mälardalen för direkta råd eller hjälp med en ansökan om investeringsbidrag.
Uppsala kommun och Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) har sedan 2010 utvecklat en modell av kommunens energisystem och klimatpåverkan. 2013 skalades modellen upp till en länsdatabas som omfattar utsläppsdata för samtliga kommuner i Uppsala län. Den tillgängliggjordes genom IT-verktyget Hållbarhetsportalen och används idag för att redovisa och sammanställa hållbarhet och mäta klimatavtryck, för att nå nya mål.
Energieffektivisering ger företag minskade kostnader, minskad känslighet för ökade energipriser och minskad miljöpåverkan, vilket stärker verksamhetens konkurrenskraft och varumärke. Företagsnätverk är en beprövad metod som ger goda resultat – erfarenheter från över 120 nätverk i Tyskland och Österrike visar att energieffektiviseringstakten hos företag som deltog fördubblades, jämfört med hos dem som bara gjorde en energikartläggning.
Horisont 2020 bestod av tre delar – excellent forskning, industriellt ledarskap och samhällsutmaningar. Med en budget om 800 miljarder kronor under programperioden 2014–2020 var det världens största satsning av sitt slag.
Inom ramen för projektet planerade och genomförde Energikontoret i Mälardalen flera aktiviteter. Några exempel är ”Testresenär el-cykel”, en utmaning för vanebilister att cykla minst tre kilometer om dagen i tre veckor. Transportplanering som resulterade i att handbollsbussar sattes in på matchdagar för Eskilstuna Guif under säsongen 2017–2018. Och en tema-match med fokus på hållbara resor som uppmärksammades i lokal radio.
De tio projektaktiviteterna var stärkt samordning mellan Energikontoret i Mälardalen, Energikontoret Region Örebro län och Energikontoret Östra Götaland under projektperioden (1), stärkt samverkan mellan viktiga aktörer (2) och Energiforum, en dialogplattform och mötesplats för företag, leverantörer, forskare, innovatörer och myndigheter (4). Att effektivisera energi- och klimatrådgivarnas företagsrådgivning (5), kunskapsinsatser mot nyckelpersoner i verksamheterna (6) och aktiviteten ”Energismart är lika med affärssmart” (7) var ytterligare aktiviteter. Och slutligen genomfördes energieffektiva företagsnätverk (8), innovativa lösningar (9) och projektkoordinering och administration (10).
