Energikontorens verksamhetsidé har sedan 90-talet varit att hjälpa EU att leverera hållbar energiutveckling på lokal och regional nivå. Förra veckan åkte vi till källan för att fördjupa oss i pågående EU-processer och för att synliggöra de svenska energikontorens framgångsrika arbete. Efter att ha träffat svenska ledamöter i Europaparlamentet och andra organisationer på plats i Bryssel kan vi lova er att vi har ett händelserikt år framför oss!

Bakgrunden till energikontorens existens är att EU-ledarna tidigt insåg behovet av ett nätverk med oberoende, snabbfotade och projektdrivande organisationer som stöttar samhällets aktörer i energiomställningen. Idag är vi runt 350 energikontor i Europa varav femton finns i Sverige. Energikontoret i Mälardalen startades som ett EU-projekt 1999 och är idag ett offentligägt bolag med verksamhet i fyra län: Södermanland, Uppsala, Västmanland och Gotland.

Vi bidrar till EU-målen utifrån regionala behov och möjligheter

Energikontoren är viktiga aktörer för leverans av EU-direktiv och många av dem håller på att revideras just nu; energieffektiviseringsdirektivet, förnybartdirektivet, EPBD (energy performance for buildings) och direktivet om rena och energieffektiva fordon bara för att nämna några.

Våra län bildar ur ett europeiskt perspektiv en innovativ och konkurrenskraftig region med en tydlig närhet till naturen och dess värden. Vi jobbar med att gifta dessa möjligheter med en hållbar energiutveckling i enlighet med EU-målen inom energi- och klimatområdet.

Input från och till Europaparlamentet

Våra svenska ledamöter i Europaparlamentet har haft och har en viktig roll i ett flertal pågående förhandlingar kopplade till energiområdet. Vi började vårt besök i Bryssel med att träffa Jytte Guteland, en socialdemokratisk EP-ledamot som sitter i miljöutskottet. Vi hörde det senaste från förhandlingarna om det nya energieffektiviseringsdirektivet och berättade hur EKM har bidragit till leveransen av det gamla direktivet inom ramen för våra företagsprojekt som finansieras av Europeiska Regionala Utvecklingsfonden. Det blev också en bra diskussion mellan Jytte och våra byggspecialister om de svenska prioriteringarna i EPBD, hur man ser på individuell mätning och debitering av värme i fastigheter. Likväl som våra transportspecialister kunde ha en dialog om definitionen av hållbara drivmedel i skärningspunkten mellan rena fordon och hållbarhetsdirektivet.

När det var dags att träffa den centerpartistiske EP-ledamoten Fredrick Federley som sitter i det mäktiga industriutskottet, kunde vi fortsätta diskussionen där den slutade med Jytte och fördjupa oss ännu mer i förhandlingen gällande det nya förnybartdirektivet där Fredrik har haft en viktig roll. Ett av energikontorens viktigaste uppdrag i Sverige är samordning av de kommunala energi- och klimatrådgivarna. Vår regionala utvecklingsledare Emelie kunde berätta hur energikontoret lever upp till det svenska upplägget att informera och ge råd enligt förnybartdirektivet och EPBD.

Klimatstatistik från Mälardalen till Europa

Förutom Europaparlamentet träffade vi vår europeiska förening Fedarene och diskuterade hur de som en del av det europeiska sekretariatet för Borgmästaravtalet kan stötta spridningen av initiativet i Sverige och i Mälardalen. Vår projektledare för klimatstatistik, David, presenterade energikontorets arbete med klimatstatistik och det var tydligt att Borgmästaravtalets sekretariat hade ett intresse för regional input i frågan. Ett intressant utvecklingsområde är hur vi kommer att inkludera statistik om solel i verktyget, någonting som vi arbetat med i våra solelsprojekt.

Ny EU-budget, nya prioriteringar

Vi besökte även Stockholmsregionens Europakontor som finns på plats i Bryssel och bevakar våra läns intressen som ägare. Vi avslutade studieresan med ett besök hos SKL och Vinnova där vi kunde knyta ihop säcken och dels diskutera om de svenska kommunernas positioner i de aktuella frågorna och hur EU:s forsknings- och innovationsprogram Horisont 2020 kommer att se ut under nästa programperiod.

I onsdags offentliggjorde Kommissionen sitt första utkast på EU:s nya långtidsbudget och vi hade turen att sitta på läktaren på Europaparlamentet när ledamöterna diskuterade utkastet. EU:s forsknings- och innovationsprogram var ett av få områden som fick ökade medel i den nya budgeten, en tydlig prioritering av Kommissionen. Namnet kommer att bytas från Horisont 2020 till Horizon Europe. De svenska energikontoren informerar om projektmöjligheterna för offentliga aktörer i Horisont 2020 på uppdrag av Energimyndigheten.

EU:s energi- och klimatmål 2030 kräver handling och energikontoret är upprustat och laddat för action. Vi önskar er en hållbar och inspirerande Europadag!