Solel i lantbruket – realiserbar potential och affärsmodeller (avslutat)

Solel i lantbruket beskriver vilka variabler och praktiska förutsättningar som har betydelse för om en större utbyggnadstakt av solkraft skall kunna ske inom lantbruket.

Projektet har dels identifierat den realiserbara potentialen för solel i lantbruk, och dels utrett kvalitets- och säkerhetsaspekter. Men projektet har även tagit fram affärsmodeller och finansieringslösningar anpassade för lantbruket. Projektstudien visar att den potentiella solelsproduktionen för samtliga Sveriges lantbruk uppskattas vara 2 TWH/år.

Projektet finansierades av Energimyndigheten och beskriver de förutsättningar som finns att installera, använda och sälja solproducerad el vid lantbruksföretag.

Bakgrund

Både svenska och internationella energi- och klimatmål innebär en uttalad strävan mot att öka andelen förnybar energi. Solenergi väntas spela en betydande roll i det framtida energisystemet.

Med dagens regelverk krävs dock att flera gynnsamma omständigheter sammanfaller för att solelproduktion ska vara lönsam inom lantbruket. Då de flesta tillverkande lantbruksföretag betalar en låg energi-skatt, gör det svårt att producera solel till en lägre kostnad. Istället krävs det att investeringarna kan hållas låga, exempelvis genom investeringsbidrag eller att använda eget kapital i stället för lånefinansiering.

Projektet

Projektet har uppskattat de svenska lantbrukens potential och lämplighet för solelproduktion. I en detaljerad fallstudie för Herrljunga kommun har potentiell solelproduktion på lantbruksbyggnader beräknats.

Beräknad timvis solelproduktion har, tillsammans med timvis elanvändningsdata för Herrljungas elnät, legat till grund för simuleringar av spänning och ström i nätet.

Även markmonterad solel kan vara aktuell inom lantbruket, särskilt för storskaliga system. Icke produktiv mark i nära anslutning till jordbruken skulle då kunna bli aktuell. Lämpliga markytor finns på i stort sett alla lantbruk.

Metod

En genomgång av elanvändningsmönster inom lantbruk har genomförts. Utgångs-punkten var att stor egenanvändning av den producerade solelen var ekonomiskt fördelaktigt.

För att samla in erfarenheter från redan genomförda solelinstallationer på lantbruk genomfördes en intervjuserie med 22 olika lantbruk.

Vidare har intervjuer genomförts med några lantbrukare som representerar verk-samheter med stor elförbrukning även under soliga varma dagar, men som ännu inte har investerat i solel.

Resultat

Projektstudien visar att den potentiella solelsproduktionen för samtliga Sveriges lantbruk, med takytor som har solinstrålning på över 1000 KWh per m2, uppskattas vara i storleksordningen 2 TWH per år.

Erfarenheterna är överlag goda från lantbruken med redan genomförda solelinstallationer, där elproduktionen har varit enligt förväntan eller över. Ekonomin har i flera fall fungerat tack vare solelstöd, vilket minskat kapitalkostnaderna.

Samtliga av de som ej redan investerat i solel var intresserade av solelinstallationer, men upplevde en osäkerhet gällande solelstödets framtid. Det finns en allmänt utbredd önskan hos både lantbrukare och politiker att förskjuta det svenska jordbruket mot lägre samlade miljöavtryck. Utbyggnadstakten skulle kunna vara ännu högre än vad den faktiskt är idag, men utvecklingen bromsas bland annat av att el från nätet idag subventioneras för tillverkande företag genom reducerad energiskatt.

För att främja en mer positiv utveckling av solelutbyggnaden på lantbruk behöver regelsystemen vara långsiktiga och förutsägbara, samtidigt som de utformas på ett sådant sätt att de tydligt stödjer även producerande jordbruk.

Projekttid

Projektet pågick mellan 2013-10-01 och 2015-31-08.