EU:s långtidsbudget 2021-2027 är en förhandling värd 13 svenska statsbudgetar. Slutresultatet kommer att ha stor betydelse för hela Europa och för Mälardalen. Det viktigaste EU-programmet i regionen, mätt utifrån deltagandet, är Regionalfonden. EU-bloggen blickar bakåt och framåt utifrån Energikontorets perspektiv: hur har det gått hittills 2014-2020 och hur ser det ut 2021-2027?

 

I maj kom EU-kommissionen med ett övergripande förslag på EU:s nya långtidsbudget till 2021-2027. I juni publicerades de mer detaljerade förslagen för nya EU-program under samma period. Dessa förslag håller nu på att förhandlas av EU-länderna och EU-parlamentet, tillsammans med EU-kommissionen. Målet är att vara klar till EU-parlamentsvalet i maj nästa år.

 

Energikontoret driver, bevakar, informerar och påverkar

Energikontoret driver och deltar i EU-finansierade projekt för en hållbar energiutveckling i Mälardalen. Jag bevakar kommande EU-utlysningar för våra ägare så att fler EU-projekt startas i regionen och mer EU-medel kommer till nytta. Energimyndigheten har gett oss i uppdrag att informera om EU:s forsknings- och innovationsprogram Horisont 2020 i samverkan med Vinnova. Forskning och innovation är viktiga verktyg i övergången till ett hållbart energisystem och koldioxidsnål ekonomi, och kommunerna är centrala aktörer i sammanhanget.

 

Energikontorets påverkansarbete fokuserar på Regionalfonden och Horisont 2020, genom vår nationella förening Energikontoren Sverige och europeiska motsvarigheten Fedarene. Dels genom remisser, dels genom deltagande i Energimyndighetens och departementets nationella referensgrupp för energiprogrammet i Horisont 2020. Vi deltar även i Regionalfondens arbetsgrupp för koldioxidsnål ekonomi i Östra Mellansverige.

 

I min roll som nationell EU-samordnare för Energikontoren Sverige och som kontaktperson för vår europeiska förening Fedarene, lyfte jag de svenska energieffektiviseringsprojekten som ett framgångsrikt sätt att bidra till genomförandet av EU:s energieffektiviseringsdirektiv. I samverkan med Energimyndigheten och Tillväxtverket har vi bidragit till ett framgångsrikt nationellt finansieringsprogram med små och medelstora företag som målgrupp.

 

Stora ERUF-satsningar på energieffektivisering regionalt och nationellt

Under den pågående budgetperioden har Energikontorets största satsning inom Regionalfonden varit på energieffektivisering i små och medelstora företag. Där har vi deltagit dels i de svenska energikontorens gemensamma nationella projekt Energieffektiviseringsnätverk och Regionala noder, dels i Energieffektiva företag i Östra Mellansverige. Nationellt har 310 företag deltagit i nätverksprojektet, varav 50 från Mälardalen.

 

Resulterar i sänkta utsläpp i Mälardalen

Resultatet hos oss, förutom ett imponerande antal genomförda informationsmöten och nätverksträffar, är bland annat 42 energikartläggningar som har påbörjats, genomförts eller uppdaterats. Det har lett till åtgärder som exempelvis utbyte av ventilationsaggregat, installation av värmeåtervinning för kompressorer, byte till LED-belysning, utvinning av spillvärme från processer, reparation av trasig utrustning och optimering. Åtgärderna bidrar till sänkta växthusgasutsläpp, och nämnvärt är att ett av de deltagande företagen har sänkt sina utsläpp med 66 procent.

 

Ett energicentrum växer fram i Eskilstuna

I min roll som EU-stöd för våra huvudmän i regionen vill jag särskilt lyfta projektet Energicentrum i Eskilstuna, där kommunen anlitade mig som coach i ansökningsprocessen. Det har lett till att kommunen, i samverkan med Energimyndigheten, fått 10 miljoner kronor för Energy Evolution Center med visionen att visa framtidens energilösningar och bidra till verklig energiomställning.

 

Same but different 2021-2027: CO2-snål cirkulär ekonomi med klimatåtgärder

I det förslag som Kommissionen har lagt fram för Regionalfonden ser det ut som att den här typen av projekt kommer att finnas även efter 2020. Huvudfokus är att investera i innovation, stöd till småföretag, digital teknik och modernisering av industrin. Men även övergången till en koldioxidsnål cirkulär ekonomi och klimatåtgärder kommer att vara viktigt.

 

I samband med varje ny EU-budgetperiod ställs frågan ifall rikare länder och regioner borde fortsätta få ta del av Regionalfonden. Slutresultatet brukar vara att alla får ta del av kakan. Den här gången har Kommissionen dock sagt att EU behöver skära ner inom sammanhållningspolitiken, där Regionalfonden ingår (och jordbrukspolitiken), på grund av Brexit. Samtidigt har man föreslagit att inom sammanhållningspolitiken som helhet införa nya kriterier, så som klimatförändringar och integration av migranter. Kommissionen har även lovat ökat inflytande för lokala och regionala myndigheter i förvaltningen av EU-medel – i gengäld för ökad medfinansiering för projekt i regioner och städer.