Vi på Energikontoret tror att framförallt små kommuner kan dra nytta av EU:s Borgmästaravtal. Inte minst för att få till ett strukturerat och framgångsrikt arbete med energi- och klimatfrågorna. Därför anordnade vi ett webinarium där vi bad två små svenska kommuner berätta om sina erfarenheter från arbetet med avtalet.

EU lanserade Borgmästaravtalet år 2008 för att engagera kommunerna i implementeringen av EU:s klimat- och energipolitiska mål. Avtalet kan betraktas som en succé då hälften av unionens population ingår i avtalet. I Sverige deltar 57 kommuner varav tre från Mälardalen: Eskilstuna, Västerås och Uppsala som är det senaste tillskottet. Men många mindre kommuner i regionen tvekar och undrar om nyttan är rimlig i relation till arbetsinsatsen.

Har gett konkreta resultat i Jokkmokk

Jokkmokk, med sina 5000 invånare, har sedan signeringen år 2010 arbetat strategiskt med energi och klimat och varit partner i ett flertal EU-projekt. Enligt Silva Herrmann, energicoach i Jokkmokks kommun, skulle inte kommunen haft en heltidstjänst för energi- och klimatfrågor om de inte deltagit i Borgmästaravtalet. Finansieringen kommer från EU-projekten. Viktiga resultat i arbetet med Borgmästaravtalet har varit en besparing på 30 procent av energianvändningen i kommunala fastigheter genom Energy Performance Contracting (energitjänster). Det kommunala värmeverket har energieffektiviserats vilket innebär en besparing motsvarande 40 villors uppvärmning i Jokkmokk årligen. Men framförallt har avtalet under tio års tid gett kontinuitet för kommunens energi- och klimatarbete och har genom medverkan i flera internationella projekt finansierat en heltidstjänst.

Tre konkreta tips

Silvas första tips är att inte fastna i statistiken, det är viktigt att våga ta ett helhetsgrepp och förstå att statistiken aldrig kan vara 100 procent rätt. Ta hjälp av verktyg som Energiluppen, framtagen av Energikontor Norr, eller SCB-data. Det är viktigt att spara tid och engagemang för handlingsplanen och själva aktiviteterna.

Det andra tipset är att Borgmästaravtalet är ett verktyg som kan tjäna dina mål – om du gör det till ditt verktyg. Det handlar om nätverksarbete, projektansökningar och som påminnelse till politiken när energifrågan behöver resurser. Och glöm inte att fira dina framgångar och visa det utåt i hela kommunen!

Det tredje tipset är att hitta dina egna vägar när det blir en svacka i arbetet. Det gäller att samarbeta med andra i projekt, hitta kompisar innan- och utanför kommunen. Glöm inte heller att energin finns överallt i samhället och därmed finns det oändligt många nya ingångar att använda sig av: folkhälsa, utbildningar och nya affärsmöjligheter, bara för att nämna några.

Har lett till ett strukturerat, långsiktigt och synligt arbete i Lessebo

Lessebo kommun, med 9000 invånare, inrättade 2015 en kombinerad tjänst för energi- och klimatrådgivning och strateg. När Åsa Garp tillträdde tjänsten fanns det inga befintliga strukturer för energi- och klimatarbetet. Åsa såg Borgmästaravtalet som en chans att angripa utmaningen på ett strukturerat och strategiskt sätt och att få till ett miljöprogram. Kommunchefen ville prioritera energiområdet och frågan togs upp hos politiken, vilket ledde till att Lessebo kommun skrev på avtalet nästan omgående, det vill säga i november 2015. Signeringen fick stor uppmärksamhet i kommunen.

Arbetet med Borgmästaravtalet har lett till att ett energi-, miljö- och klimatstrategiskt program har tagits fram och godkänts av kommunfullmäktige 2017. Idag arbetar kommunen i Åsas ledning med tre strategier och har ett mål inom ramen för Borgmästaravtalet att minska de fossila koldioxidutsläppen med 62 procent från 2002 till 2030. Förutom att få till en struktur och ett långsiktigt arbete har energi- och klimatfrågorna fått större tyngd hos politiken. Det är också lättare att få igenom andra satsningar inom området tack vare engagemanget, allt från visioner till att bli en fossiloberoende organisation till 2020.

Flexibilitet från Bryssel och hjälp från Energikontoret

Precis som Silva, tycker även Åsa att man inte ska gräva ner sig i statistiken och tipsar om att ta hjälp av kunniga aktörer inom området. Lessebo kommun tog hjälp av Energikontor Sydost både i framtagandet av den så kallade basårinventeringen och handlingsplanen det vill säga aktiviteterna. Det kan vara intressant att veta att basårinventeringen tog en dag att genomföra och aktiviteterna till handlingsplanen en halv dag. Enligt Åsa behöver man inte heller följa varje regel nitiskt, utan man kan i dialog med EU-kommissionen anpassa arbetet efter kommunens förutsättningar.

Webinariet anordnades inom ramen för Energikontorets klimatstatistikprojekt och genomfördes i samverkan med Klimatkommunerna. Se inspelningen från webinariet här.